»Vi har ­misslyckats«

Statistiken över gymnasie­lärarnas löneutveckling talar sitt tydliga språk. Ingen kommunalt anställd grupp har haft en svagare löneutveckling de senaste 15 åren.

– Vi har misslyckats, tillstår Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

En ny rapport från Lärarnas Riksförbund, Läraryrkets attraktionskraft på fallrepet, konstaterar att alla ansträngningar till trots så har gymnasielärarna, men också en del andra lärargrupper, haft stora svårigheter att hänga med i löneutvecklingen de senaste decennierna.

Inte minst sjuksköterskorna har haft en avsevärt snabbare löneutveckling än gymnasielärarna. Siffrorna sedan 1995 är 86,5 procents löneutveckling för sjuksköterskorna och 54,3 procent för gymnasielärare i allmänna ämnen.

– Det är dock viktigt att också peka på att enstaka lärargrupper haft en god löneutveckling. Det gäller inte våra medlemsgrupper, gymnasielärarna, utan framför allt förskollärare, säger Metta Fjelkner.

En tydlig effekt av utvecklingen är att löneskillnaderna mellan olika lärargrupper i dag är betydligt mindre än för 17 år sedan.

Kommunernas uttalade satsningar på förskolan framför grund- och gymnasieskolan har förändrat lönerelationerna mycket kraftigt.

Just nu försöker de båda lärarfacken än en gång uppvärdera sina medlemsgrupper i förhandlingar med arbetsgivarna i SKL.

Förutom den djupa oenigheten om löneökningarnas storlek pågår en minst lika besvärlig strid mellan fack och arbetsgivare om arbetstiderna. Det handlar om undervisning, förberedelserna för undervisning och annat arbete. Lärarfacken sneglar på Danmark där det finns avtal som beaktar alla ovan nämnda delar och hur de samspelar med varandra.

– Vi har skrivit avtal med Almega som innehåller en överenskommelse om att inleda ett partsarbete i den här riktningen, säger Metta Fjelkner.

– Vi hoppas att SKL också ska visa intresse för det här.

Erfarenheterna bland lärarna är i dag att extrainsatser inte betalar sig alls. Det innebär bara mer arbete, men ingen kompensation. Mer undervisning betyder bara än mer förberedelser och efterarbete.

– Antalet elever per ämneslärare är till exempel avsevärt högre i dag än tidigare, men det leder inte till högre lön utan innebär bara mer arbete, säger Metta Fjelkner.