DO tar itu med löneskillnader

Under hösten granskar Diskrimineringsombudsmannen hur 35 arbetsgivare inom medierna, IT, finans- och för­säk­ringsbranscherna arbetar för att uppnå jämställda löner.

Det är första gången som myndigheten granskar löneskillnaderna mellan män och kvinnor sedan den bildades 2009.

– Vi har gjort en omprioritering som innebär en tydligare foku­se­ring av vårt uppdrag, säger diskrimineringsombudsman Agneta Broberg. Det innebär att vi kommer att lägga större vikt vid främjandeinsatser, analyser och granskningar.

Lönegapet mellan kvinnor och män är fortfarande ett stort problem, konstaterar DO. Kvinnliga tjänstemän i näringslivet tjänar i snitt 79,4 procent av männens löner inom samma grupp, enligt myndigheten. Tar man hänsyn till skillnader i exempelvis yrke, utbildning och tjänstgöringsgrad hamnar den oförklarade löneskillnaden på 9,2 procentenheter.

– Lönen ska inte påverkas av ovidkommande faktorer som exempelvis kön. Alla arbetsgivare måste arbeta aktivt för att lönerna ska bli jämställda, säger Agneta Broberg.

Anledningen till att DO valt att granska företag inom medierna, IT, finans- och försäkringsbranscherna är att det inom dessa branscher finns tecken på bristande jämställdhet. Det visar bland annat Statistiska centralbyråns (SCB) senaste lönestatistik.

– Många kvinnor har tidsbegränsade anställningar, arbetar deltid och blir mer sällan befordrade. Sämre anställningsvillkor gör det svårare att få upp lönen. Dessutom har män fler löneförmåner än kvinnor, säger Agneta Broberg.

Under våren byggde DO upp en ny granskningsenhet som består av nio utredare. Dessa ska bedriva tillsyn av lönekartläggningar bland annat.

Kravet på lönekartläggning har funnits i svensk lag sedan 1994. Syftet är att arbetsgivaren ska rätta till osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Kön ska inte ha någon betydelse för lön.

Jämo granskade lönekartläggningar för över en miljon anställ­da innan myndigheten lades ner 2009. Men sedan DO tog över Jämos verksamhet samma år har tillsynen upphört helt.

DO har fått svidande kritik för detta, bland annat av Lena Svenaeus, tidigare jämo och arkitekten bakom lönekartläggningen.

– Man kan inte bara strunta i att tillämpa lagen, sa hon i en intervju i Arbetet tidigare i år. Tänk om skattemyndigheten slutade granska deklarationerna, jag undrar hur många som skulle betala skatt då.

Ingen har koll på hur många arbetsgivare som lever upp till lagens krav om lönekartläggning.

Bara Unionen gör årliga undersökningar om lönekartläggningar. Enligt dem har antalet arbetsgivare som gör kartläggning minskat kraftigt under de senaste tre åren. 1 000 klubbar deltog i den senaste undersökningen och enligt svaren gör bara 40 procent av arbetsplatserna någon form av kartläggning.