Gymnasiets yrkesprogram förlorar elever men utbildningsminister Jan Björklund (FP) ser ingen anledning till oro. Undantaget är vård- och omsorgsprogrammet, som regeringen vill göra mer attraktivt.

Sedan förra läsåret måste yrkeseleverna välja rätt kurser och ibland extrakurser för att bli högskolebehöriga. Reaktionen blev ett minskat intresse för yrkesprogrammen. Statistik för kommande läsår saknas men de flesta kommuner har sett att tendensen håller i sig.

– Minskningen vi såg förra året består. Undantaget är Lapplands kommunalförbund, men där har de ju ett väldigt tryck på arbetsmarknaden, säger Mats Söderberg, utredare vid Sveriges Kommuner och Landsting.

Flera kommuner har vittnat om yrkesutbildningar som får ställas in trots att arbetsgivarna står och väntar.

Men Jan Björklund försvarar sin reform och talar hellre om succéprogram. På en pressträff pekade han på hur de återinförda och högskoleförberedande teknik- och ekonomiprogrammen lockat elever från närliggande yrkesprogram.

– Det är inget problem. Det finns alls ingen anledning till oro för detta, sade Björklund.

Enligt Björklund finns det ett enda sorgebarn: vård- och omsorgsprogrammet, som länge lockat för få sett till personalbehovet. Regeringen tänker därför låta utreda hur programmet kan leda till en undersköterskeexamen, samt hur eleverna kan få behörighet till sjuksköterskeprogrammet utan att behöva komplettera.

Utmärkt, tycker Kommunals ordförande Annelie Nordström.

– Så har det varit tidigare. Det var Björklund själv som i princip tog bort den möjligheten. Nu har han insett att den behöver återinföras, säger hon.

Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan talar om Björklunds ”förnekelsefas”.

– Den nya gymnasieskolan har varit hans käpphäst och nu när det är genomfört har det blivit ett magplask. Han borde backa, säger Baylan.