Foto: Bertil Ericson

1753 överraskade kung Adolf Fredrik sin drottning Lovisa Ulrika med ett ”kinesiskt” slott i Drottningholms park. En fin födelsedagspresent.

 

Ett kinesiskt slott? Varför då?

Det är den vanligaste frågan hon får, Boel Bodvik som guidar turister i Kina slott vid Drottningholm utanför Stockholm. Att allt kinesiskt var på modet bland 1700-talets högre klasser är inte allmänt känt.

Alltså ett lysande tillfälle att väcka intresse för vår kulturhistoria, tycker Boel Bodvik, som själv brinner för den.

Hon är våningsansvarig för Kina slott, arbetsledare för guiderna där, men arbetar också på Drottningholm. Besökarna skiljer sig åt:

– På Drottningholm är det ofta kungafamiljen som lockar. Särskilt tyskar är intresserade av den. Många vet också att det är ett världsarv och vill se slottet av den anledningen. Till Kina slott kommer historiskt intresserade, ofta väldigt kunniga besökare från Italien och Frankrike.

– Och det är en helt annan logistik på Drottningholm, stora grupper. Här möts man på en personlig nivå.

För kinesiska turister är det inte uppenbart att Kina slott ska föreställa just kinesiskt – det är snarare en europeisk, romantisk bild av hur det nog var i Kina, vilket man inte visste så mycket om, förklarar Boel Bodvik.

– Men när de får det förklarat för sig tycker de ofta att det är en fascinerande tanke.

Att kunna många språk är förstås en merit i yrket, men Boel Bodvik klarar sig med svenska och engelska. Hon har studerat konstvetenskap och kom in i yrket den vägen.

Hon har en halvtidstjänst, men olika tjänstgöringsperioder så att hon arbetar mer på sommaren. Under lågsäsong blir det helgjobb på Drottningholm. Kollegerna blir fler under sommaren, när sommarjobbare tas in.

Alla besökare är spännande på olika sätt. Men de som inte respekterar reglerna, fotoförbud till exempel, kan bli besvärliga.

– Och man märker att en del inte är så vana museibesökare, de vet inte riktigt om de får ställa frågor. Men om man väl bjuder in blir det ofta riktigt bra samtal.

Motsatsen förekommer också, de som vill visa hur mycket de kan och nästan tar över guidningen.

– Men om man bara bekräftar deras kunskaper så blir de ofta väldigt nöjda. Jag har lärt mig hantera det där, det var förstås svårare när man var ny.

Fakta

om Boel Bodvik
36 år, turistguide på Drottningholm och Kina slott.

År i yrket: 11.

Bäst med jobbet: Mötet med människor.

Sämst med jobbet: …. Nä, ärligt talat ingen­ting!

Yrkeshemlighet: Det skulle väl vara att man har lärt sig lyssna in olika människors behov.

Yrkesstolthet: Att visa upp vårt kulturarv, kanske väcka intresse för historia och kultur.

Om jag inte blivit guide: Då hade jag kanske jobbat som lärare, i historia eller bild.

Om guider

Antal: Svårt att säga, men av DIK:s medlemmar arbetar cirka 5 000 i museisektorn, där guider ingår. Sveriges Guideförbund, som mest organiserar egenföretagare i turistbranschen, har knappt 900 auktoriserade medlemmar.

Utbildning: Högskolestudier i olika humanistiska ämnen, ofta museologi. För att bli auktoriserad turistguide krävs 200 timmars utbildning som ordnas av studie­förbund.

Lön: Medellön 25 300 kronor.

Fackförbund: DIK, ett Sacoförbund med 22 000 medlemmar.

Framtidsutsikter: Branschen är konjunkturkänslig och guidejobb är ofta säsongsarbeten. Men efter hand som turister från nya länder hittar till Sverige ökar behovet av guider med olika språkkunskaper. I ett vidare perspektiv är marknadsföring av orter en växande bransch.

Källor: Arbetsförmedlingen, Sveriges guideförbund, DIK