Det behövs ett system där alla som plockar och säljer skogens bär är någorlunda likvärdiga. Det innebär bland annat att alla får betala skatt och att bären blir dyrare.

Det säger Per Holmström, som är Kommunals förste vice ordförande. Han tycker också att arbetsgivarna måste ta sitt ansvar. Ett grundproblem är att bäruppköpare och bärgrossister gör allt de kan för att slippa vara arbetsgivare och ha anställda.

– Regeringens ansvar är stort. Gemene man är trött på det här. Situationen är hemsk. Varje år är det någon grupp människor som råkar illa ut i bärskogarna, säger han.

Det är Kommunal som tecknar avtal för dem som plockar bär i skogen. Vad Per Holmström känner till har Kommunal inte haft någon kontakt med de bulgariska bärplockarna. Inte heller finns det något kollektivavtal bland dem. En komplikation är att det inte tycks finnas någon tydlig arbetsgivare som har anställda bland bulgarerna. Per Holmström uppfattar det som att bulgarerna blivit lurade att komma hit eller att de hört rykten om god bärtillgång och därför åkt till Sverige.

– Situationen är konstig och villkoren för plockarna används för att konkurrera. De som köper bären utnyttjar dem som finns allra längst ner, säger Kommunals förste vice ordförande.

Han pekar på de 6 000 – i första hand thailändare – som fått arbetstillstånd och samtidigt finns det mellan 1 000 och 1 500 bulgarer, som kommit hit inom ramen för arbetskraftens fria rörlighet inom EU.  De med arbetstillstånd är nu som regel anställda av bemanningsföretag och betalar skatt i sina hemländer medan bulgarerna kan sälja bär utan att betala skatt om de tjänar mindre än 12 500 kronor. Per Holmström säger att en del av problemet är att uppköpare och grossister som försöker göra rätt för sig riskerar att slås ut.

– Vi måste titta på olika lösningar. En av dem måste vara att hitta ett likvärdigt system för alla som plockar bär för försäljning. Och det innebär bland annat att ingen del av försäljningen ska vara skattefri.

Per Holmström vill se en utvecklad kravmärkning av bär och sylt, som visar att bären är plockade under justa förhållanden. Och de bären kommer att bli dyrare.

– Jag tror inte att någon vill äta bär som plockats av människor som utnyttjats.

Per Holmström säger att Kommunal planerar att kontakta företagen inom bärbranschen för att diskutera försöka diskutera fram en lösning. Och han tror att facket också kommer att vända sig till regeringen.

– Alla måste ta sitt ansvar för att det ska bli ordning på bärplockningen i skogen.

Kravmärkta bär

Märkningsorganisationen KRAV skriver på sin hemsida följande om bär:

”Plockning av KRAV-bär är kontrollerad både vad det gäller Var och Hur.
Området där bären plockas ska vara KRAV- godkänt. Det innebär att marken inte får ha konstgödslats och besprutats de senaste tre åren. Ingen plockning på hyggen de tre närmaste åren efter trädplantering, eftersom skogsplantorna ofta är behandlade med kemiska medel. Området får heller inte ligga för nära trafikerad väg eller annan föroreningskälla.

Ett socialt ansvarstagande är också en viktig del i KRAV-märkningen. Det innebär att man vid kontrollen även kontrollerar plockarnas arbetsvillkor. KRAVs sociala regler baseras på samma ILO-konventioner som Rättvisemärkt.

I en förädlad produkt, till exempel KRAV-märkt blåbärssylt, är inte bara bären KRAV-märkta utan alla ingredienser ska ha produceras enligt KRAVs regler, t ex sockret i sylten. KRAV-socker har producerats utan kemiska bekämpningsmedel och utan onödiga tillsatser.”