– Vi är svikna av den rödgröna regeringen. Men mest förbannade på arbetsgivarna, som tvingade fram regeringens ingripande med sitt lockoutvarsel.

Per Martin Labråthen vid fackförbundet Industri Energi vittnar om enorm besvikelse bland medlemmarna sedan socialdemokratiska arbetsministern Hanne Bjurström i natt satte stopp för konflikten i den norska oljeindustrin.

– En del är helt vilda och kräver att vi fortsätter att strejka.

Som svar på den relativt begränsade strejken bland arbetare och tjänstemän från den 24 juni hade arbetsgivarna varslat om total lockout från och med midnatt natten till i dag, tisdag. Det skulle ha medfört ett produktionsbortfall på omkring två miljarder norska kronor per dygn, men framför allt ha skadat Norges anseende som pålitlig oljeleverantör.

Inför det hotet kallade arbetsministern strax för midnatt till sig parterna och meddelade att hon beslutat om ”tvungen lönnsnemnd”, ett förfarande där en nämnd helt enkelt bestämmer vilka löner, tillägg och pensionsvillkor som ska gälla. Hur villkoren kommer att se ut är inte klart – datum för nämndens beslut kommer att meddelas de närmaste dagarna – men det är brukligt att nämnden följer de uppgörelser som redan blivit klara i den pågående avtalsrörelsen.

Därmed tvingas fackförbunden Industri Energi, SAFE och Lederna att avblåsa sin strejk och ge upp striden för fortsatt rätt till tjänstepension från 62 års ålder.

– Arbetsgivarnas lockoutvarsel var helt klart en taktik för att tvinga fram ”tvungen lönnsnemnd”, säger Per Martin Labråthen. Det som nu sker är att vi som arbetar i oljesektorn fråntas vår fria förhandlingsrätt. Arbetsgivarna behöver bara varsla om lockout för att regeringen ska gripa in.

– Det är en mycket trist dag för alla 62-åringar som mister sin pension, och en mycket bra dag för Helge Lund som får behålla sin guldpension med hjälp av den rödgröna regeringen, sa Industri Energis ordförande Leif Sande direkt efter regeringsingripandet.

Helge Lund är chef för statligt ägda oljejätten Statoil och har tillsammans med övriga toppchefer i bolaget fortsatt rätt till pension från 62 års ålder genom individuella avtal. För Helge Lunds del innebär det 4,5 miljoner norska kronor om året i pension efter en intjänandetid på 15 år.

Just det faktum att ledningen behåller sina pensionsförmåner, men drar in dem för de anställda i produktionen, var den utlösande faktorn bakom strejken.

Arbetare och tjänstemän i offshoreindustrin har haft möjlighet att gå i pension från 62 års ålder med 66 procent av lönen fram till 65-årsdagen, genom att arbetsgivarna har betalat en tilläggspension som kompletterat den allmänna pensionen. Men i år har oljebolagen dragit in den förmånen, med hänvisning till att det allmänna pensionssystemet reformerats för att göra det lönsammare att arbeta högre upp i åldrarna.

Huruvida arbetsgivarna juridiskt har rätt att ta bort pensionsförmånen är omstritt. Den finns inte inskriven i de centrala avtalen, men enligt Industri Energi finns den med i protokoll som tecknades med vart och ett av oljebolagen i samband med löneuppgörelsen 1998.

Utan tilläggspension är det i praktiken omöjligt för oljearbetarna att sluta jobba vid 62 års ålder, även om det norska allmänna pensionssystemet medger att pensionen tas ut från 62 år. Med bara allmän pension får de anställda ut omkring 50 procent av lönen om de pensionerar sig vid 62 år, enligt fackets beräkningar.

– Försämringen är ett hot mot säkerheten, säger Per Martin Labråthen. Människor som är slitna och borde sluta kommer att fortsätta ute på plattformarna av ekonomiska skäl.

Oljeindustriens Landsforening (OLF) är positiv till regeringens ingripande.

– Det var ett förnuftigt beslut av regeringen, säger Gro Braekken, direktör vid OLF, till Aftenposten. Motparten hade strejkat länge nog.

Arbetsminister Hanne Bjurström säger till nyhetsbyrån NTB att arbetsgivarsidans lockoutvarsel inte var ansvarsfullt, och att hon var tvungen att gripa in och ta ansvar när ingen annan gjorde det.