Det var tur att socialminister Ulf Kristersson var på plats och underströk att delbetänkandet från socialförsäkringsutredningen var både mycket komplicerat och viktigt.  Utan hans insats hade den egna självkänslan knappast överlevt pressinformationen.  För det var verkligen snårigt och svårsmält.

Delbetänkande från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen med den utmanande titeln ”Harmoniserat inkomstbegrepp – möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna” ställer krav på den journalistiska budbärare som är satt att översätta budskapet till en begriplig artikel.

Varför tror ni att jag skriver detta i krönikeform?

Men allt var inte kärnfysik. Utredningens skarpa hjärnor har funderat och analyserat vad som kan göras för att harmonisera inkomstbegreppen och vad som händer i respektive försäkring om månadsuppgifter börjar användas i stället för dagens redovisning årsvis av inkomstuppgifter.

Men eftersom månadsuppgifter fortfarande inte införts – ett förslag förbereds just nu inom finansdepartementet – vill socialförsäkringsutredningen inte sätta ner foten. Först mer erfarenhet av hur månadsuppgifterna fungerar innan förslag kommer om hur månadsuppgifter ska användas i social- och arbetslöshetsförsäkringarna.

Men även om de skarpa förslagen lyste med sin frånvaro har utredningen analyserat och diskuterat ingående vad som kan tänkas vara styrkor och svagheter med månadsvis redovisning av inkomst när det gäller ersättning vid sjukdom och arbetslöshet. Att förändringar i till exempel arbetstid eller lön snabbt får genomslag vid eventuell sjukdom eller arbetslöshet är en uppenbar fördel.

Utredningen föreslår att inkomstbegreppen som i dag är olika vid sjukdom och arbetslöshet blir desamma i framtiden. Den försäkrade inkomsten ska bestå av förvärvsinkomsten. Och med förvärvsinkomst avses kontant bruttolön och skattepliktiga förmåner med ej kompletterande ersättningar vid sjukdom och föräldraledighet, skriver utredningen i sitt delbetänkande.

Den kanske mest spännande funderingen som redovisas handlar om möjliga förändringar av arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Utredningen diskuterar ingående möjligheterna att ersätta arbetsvillkoret, som i dag är minst 80 timmar i månaden under minst sex månader, med ett inkomstbegrepp på 8 000 till 10 000 kronor per kalendermånad under samma tid.

Det skulle framför allt underlätta för alla dem som i dag har haft många korta påhugg och har betydande svårigheter att skaffa arbetsgivarintyg på alla arbetade timmar. Allt för att bli berättigad till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Om Skatteverket får ansvaret att summera alla skattepliktiga inkomster förenklas proceduren och handläggningstiden förkortas högst avsevärt, resonerar utredningen. Men något skarpt förslag i ärendet finns ännu inte och oenigheten kring eventuella planer framgår också av ett särskilt yttrande från Vänsterpartiet som varnar för den diskuterade möjligheten eller förändringen.