Foto: Bertil Ericson

Anders Mattsson äger tre vvs-företag i Stockholm som drabbades av byggstrejken i våras. Han får full kompensation för förlusterna.

 

Arbetsgivarna i strejkdrabbade vvs-företag och plåtslagerier får högre konfliktersättning än vad de strejkande byggnadsarbetarna får från sitt fack. Arbetarna kan inte räkna med full kompensation.

– Stödet från Svenskt Näringsliv betyder jättemycket, säger Anders Mattsson, delägare i tre vvs-företag i Stockholm som drabbades av den drygt månadslånga strejken tidigare i vår.

De strejkdrabbade företagen får full ersättning från sin centralorganisation för de vinster som gått förlorade – medan de strejkande får 950 kronor per dag. För en del av dem kan de skattefria 950 kronorna motsvara en dags lön, men för ackordsarbetare är det betydligt mindre än lönen.

Strejken pågick i nästan fem veckor under april och maj. Den utvidgades i flera omgångar och arbetsgivarna lockoutade även en stor grupp plåtslagare, kyl- och vvs-montörer. Byggnads krav var bättre lärlingslöner och ytterligare sju timmars arbetstidsförkortning.

– Strejken äventyrar hela vårt årsresultat och förtroendet hos kunder och leverantörer. Våra konkurrenter kunde jobba på medan vi var ute i konflikt. Det ger oss bad will, säger Anders Mattsson.

Han driver företagen Björnbergs, Birka rör och Björnbergs industrier. Och Anders Mattsson är aktiv i arbetsgivarnas organisationer. Han är ordförande i styrelsen för VVS-företagen och sitter i Svenskt Näringslivs styrelse.

– Vi hade gått i konkurs utan det ekonomiska stödet, säger Anders Mattsson.

Han tillägger dock att det kanske är lite för hårt att säga att företagen gått omkull utan stödet från arbetsgivarnas centralorganisation.

De tre företagen har sina kontorslokaler strax söder om Liljeholmen i Stockholm. Det är rörigt på Anders Mattssons kontor. Verktyg står på golvet. På skrivbordet ligger en blankett.

Det är en redovisning till Svenskt Näringsliv för att få konfliktersättningen. I den anger han uteblivna intäkter, extra kostnader till följd av konflikten och besparingar exempelvis till följd av företagen inte betalat ut några löner.

Anders Mattson plockar fram en pärm och en miniräknare för att räkna ut hur hårt konflikten slog på de tre företagen – 6 580 arbetstimmar. Och hans bedömning är att förlusten hamnar i storleksordningen två miljoner kronor. Han uppskattar att förlusterna för alla strejkdrabbade rörföretag ligger mellan 200 och 300 miljoner kronor.

Anders Mattsson är säker på att konflikten skulle ha brutit även utan det ekonomiska stödet från Svenskt Näringsliv. Och han ger inte mycket för att Byggnads argument att det egentligen var centralorganisationen som styrde över arbetsgivarna och därmed orsakade konflikten. Anders Mattsson säger att det var Byggnads som varslade och gick ut i strejk för sina krav.

Han är särskild upprörd över att han och de tre företag han är delägare i drabbats så hårt. Alla fackligt anslutna på dem gick ut i strejk. Och han anser att det beror på att han själv är aktiv i arbetsgivarorganisationerna.

Svenskt Näringsliv har valt att ge honom och övriga drabbade företag full kompensation för den direkta skadan av konflikten. Christer Ågren på Svenskt Näringsliv förklarar att skälet är att Byggnads varsel i så stor utsträckning var riktat just mot aktiva i arbetsgivarnas organisation och att arbetsgivarna anser att fackets agerande är en föreningsrättskränkning.

Den månadslånga konflikten är slut och resultatet blev ytterligare fyra timmars arbetstidsförkortning per år samt en utredning om lärlingslönerna.

– Det känns bittert. Vi och medlemmarna förlorade pengar. Och till vilken nytta?! En minuts arbetstidsförkortning per dag, säger Anders Mattsson.

Fakta

Arbetsgivarna processar än

• 3 500 Byggnadsmedlemmar deltog i konflikten på vvs-företag och plåtslagerier som pågick i drygt fyra veckor från den 25 april i år. Strejknotan för facket landade på runt 30 miljoner kronor i konfliktersättning till strejkande och lockoutade medlemmar.

• Arbetsgivarna i VVS-företagen och Plåtslageriernas riksförbund stämde Byggnads och hävdade att strejken dels var olovlig, dels utgör en föreningsrättskränkning eftersom en majoritet av de drabbade företagen har företrädare i arbetsgivarorganisationernas styrelser och förhandlingsdelegationer.

• Arbetsdomstolen konstaterade i ett förhandsbesked att strejken inte var utlyst i syfte att kränka föreningsrätten. Arbetsgivarna driver processen vidare mot en formell dom.