Kommunal lägger om sin strategi när det gäller kravet på arbetskläder inom hemtjänsten. Hittills har facket försökt lösa frågan avtalsvägen. Nu ska man gå via arbetsmiljölagen i stället.

– Vi håller på att bygga upp en strategi för hur vi ska hantera frågan, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström. Förbundsstyrelsen kommer att diskutera den nya strategin på tisdag.

Det är skyddsombudet Made­leine Karlsson som inspirerat Kom­­munals ledning. Som ­arbetet.se skrev i förra veckan drev hon nyligen igenom kravet på arbetskläder inom hemtjänsten med stöd av arbetsmiljölagen. Hon fick Arbetsmiljöverket med sig mot arbetsgivaren, Leksands kommun, som tidigare vägrat ge de anställda arbetskläder.

Arbetsmiljöverkets beslut ger facket en ny möjlighet.

– Ett nytt fönster har öppnat sig i en fråga som vi verkligen har jobbat mycket intensivt med. När vi har fått den här möjligheten måste vi använda den och agera skyndsamt, säger Annelie Nordström.

I många år har Kommunal försökt föra in frågan i kollektivavtalen. Men arbetsgivarparten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har vägrat att över huvud taget diskutera den. Arbetskläder är en lokal fråga som får avgöras ute på arbetsplatserna, anser SKL.

I år var det första gången som arbetsgivarna gick med på att ha frågan på bordet i avtalsförhandlingarna.

– SKL medger nu att det här trots allt är ett problem. Och eftersom vi har olika bilder av hur det ser ut kom vi överens om en gemensam inventering av hur tillgången på arbetskläder, framför allt för yrken inom vård och omsorg, ser ut.

Den inventeringen pågår, men att agera utifrån arbetsmiljölagen är en mycket bättre väg, har Annelie Nordström kommit fram till.

Arbetsmiljöverket har hittills inte haft några regler som säger att arbetsgivaren ska stå för arbetskläder. Däremot hör det till god hygien att använda arbetskläder om man riskerar att smutsa ner sig eller dra med sig eventuell smitta, anser myndigheten.

Arbetskläder är i allra högsta grad en jämställdhetsfråga, tycker Annelie Nordström. I manliga yrken är det aldrig någon diskussion om frågan. Det är helt naturligt att exempelvis vaktmästare eller parkarbetare har arbetskläder.

– Det är omöjligt att få till stånd samma förhållningssätt i vården. I manliga yrken hör man aldrig att det pratas om vad kläderna kostar.

Det är alltså skillnad på skit och skit.

– När skiten kommer direkt från människan är den tydligen mindre skitig än när den färdats i rör. Alla Kommunalmedlemmar som jobbar med rörledningar på gator och vägar har alltid haft arbetskläder.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter skiljer man på arbetskläder och skyddskläder. Det ställs krav på särskilt utformade skyddskläder i en rad yrken, bland annat mot farliga ämnen och extrema temperaturer. Däremot har man inte ställt några krav på arbetskläder.

Men nu har myndigheten alltså gjort en annan tolkning av arbetskläder. I alla fall inom hemtjänsten i Leksand. Eftersom de anställda hanterar sår, smittsamma bakterier och diarréer räcker det inte med skyddskläder, de ska också ha arbetskläder, slår myndigheten fast.

Kommunen har inte överklagat beslutet och personalen kommer att få sina arbetskläder senast i april nästa år.

Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman vill dock inte uttala sig om ifall beslutet borde bli vägledande för andra kommuner.

– Man kan naturligtvis dra slutsatser från föreläggandet, säger hon. Men normalt gör vi bedömning från fall till fall, beroende på hur det ser ut just på den aktuella arbetsplatsen.

Pia Gellerstedt är arbetsmiljöexpert vid SKL och har varit med och diskuterat frågan under de senaste avtalsförhandlingarna. Hon är inte alls glad åt verkets beslut.

– Jag är förvånad, säger hon. Arbetsmiljöverket har gått ett steg längre än vad det brukar göra. Dessutom talar man om hur arbetskläderna ska se ut. Kommunerna vill inte ha en sådan detaljstyrning.

Pia Gellerstedt anser inte att Arbetsmiljöverket ska tala om lösningar, utan bara peka på riskerna.

– Det är kommunerna som får avgöra hur de ska förebygga riskerna och vilken lösning som passar dem bäst.

Varken Kommunal eller SKL har säkra siffror på hur många kommuner som har arbetskläder inom hemtjänsten. Men det kan röra sig om hälften av kommunerna, uppskattar båda parterna.

– Enligt arbetsmiljöansvariga i kommunerna har ungefär varannan kommun arbetskläder i hemtjänsten, säger Pia Gellerstedt.

SKL har inte heller några siffror på hur många som jobbar inom hemtjänsten, som är en av Kommunals största branscher. Men enligt Annelie Nordström kan det röra sig om 200 000 personer, vilket innebär att det kan kosta skjortan med arbetskläder åt alla.

– Det blir en jättekostnad för kommunerna, säger Pia Gellerstedt. Och frågan är om det alls behövs, eller om det alltid måste vara den lösningen som Arbetsmiljöverket har krävt.