30 000 kronor i skadestånd för uteblivna lönepåslag
Uppsala kommun gav en mammaledig förskolelärare lönepåslag först efter att hon vänt sig till DO. Det räcker inte, ansåg DO och stämde kommunen i Arbetsdomstolen. Nu har parterna förlikts och kvinnan får även 30 000 kronor för kränkningen.
Därmed blir det ingen prövning i Arbetsdomstolen, där DO hade yrkat 40 000 kronor i skadestånd för brott mot föräldraledighetslagen.
Kvinnan började arbeta i Uppsala kommun 2005. Sedan 2007 har hon fött tre barn och varit föräldraledig i lika många år. Fram till 2009 fick kvinnan 500-600 kronor i löneökning varje år. Men 2010 fick hon ingen höjning alls. Den nya chefen förklarade att hon prioriterat dem som arbetade och att hon inte sett kvinnan arbeta eftersom hon varit föräldraledig.
Även en högre chef i kommunen förklarade för kvinnan att individuell lönesättning gällde och att detta baserade på prestationerna under senaste året.
Först efter upprepade kontakter med cheferna och en anmälan till DO fick kvinnan det generella lönepåslaget för 2010 och även ett procentuellt påslag för 2011. Lönepåslaget har också betalats ut retroaktivt. Kvinna har även fått den del av föräldrapenningen som hon gått miste om på grund av utebliven lönehöjning.
Kvinnan har alltså inte lidit någon ekonomisk skada, medger DO i stämningsansökan. Däremot har hon rätt till skadestånd för den kränkning hon blivit utsatt för. Hade kvinnan inte agerat hade hon inte fått något påslag alls, menar DO.
Föräldraledighetslagen säger att en föräldraledig arbetstagare ska ha samma löneutveckling och villkor som om hon eller han arbetade. Oavsett om ledigheten är kortvarig eller pågår under flera år. Enligt DO är många arbetsgivare helt omedvetna om vilka krav lagen ställer.
Sedan 2009 har DO tagit emot omkring 200 anmälningar som handlar om missgynnande i samband med föräldraledigheten. DO har drivit 16 av dessa vidare till förlikning eller domstol.