Assistans ger riskfria vinster

Utredaren Tomas Agdalen konstaterar att privata företag får 54 kronor över för varje ersättningstimme. Siffran bekymrar Jessica Smaaland, verksamhetsansvarig på Assistansanordnarna.

Riskkapitalisterna gör stora vinster på personlig assistans. Var femte krona som staten betalar i ersättning går till vinst. Staten betalade ut 2,3 miljarder för mycket till privata assistansföretag under 2011. Fusk och felaktiga utbetalningar kostade 42 miljoner samma år.

Det visar en ny rapport om assistansmarknaden från Inspektionen för socialförsäkringen. Slutsatsen är att systemet behöver reformeras. Ersättningen ska anpassas till kostnaderna.

– Det är lätt för företagen att göra stora vinster. Verksamheten är inte konjunkturkänslig. Pengarna flyter in hela tiden. Det finns inga risker, säger Tomas Agdalen, projektledare för utredningen om assistansmarknaden.

I år är assistansersättningen 267 kronor i timmen. De privata företagens kostnader bedöms till 213 kronor i timmen. 54 kronor blir över.

Kommunernas kostnader styr ersättningen. Och personlig assistans kostar mer för kommunerna än för privata företag. En orsak är att personliga assistenter i kommunerna tjänar mer och har bättre arbetsvillkor. En annan är att kommunerna betalar sjuklön för anställda i privata företag.

Kommunerna går back. Den statliga ersättningen behöver höjas med tio procent för att de ska få verksamheten att gå ihop.

Följden har blivit att allt fler kommuner säljer ut den personliga assistansen. Sundsvall, Falun och Gagnef är senast i raden av kommuner som har tagit beslut. Lund och Täby är på gång.

– Båda parter tjänar på affären. Kommunerna slipper gå back och företagen gör stora vinster. Det blir en vinn-vinn-situation, säger Tomas Agdalen.

Brukarna förlorar inte på affären. Det finns inget som säger att privata företag sköter assistansen sämre än kommunerna – om något är de bättre på att ge brukarna inflytande.

Däremot är de personliga assistenterna förlorare varje gång eftersom de får sämre lön, längre arbetstid och sämre anställningstrygghet. Till exempel.

Den nuvarande ersättningsmodellen infördes 1997. Den tar ingen hänsyn till kostnader. Alla får lika mycket.

Det har skapat en situation där privata företag, framför allt tre stora riskkapitalbolag, kapar åt sig allt mer av marknaden. Förra året gick de privata företagen om kommunerna. I dag har de 45 procent av marknaden och andelen ökar.

Samtidigt tar de tre riskkapitalbolagen Humana, Frösunda och Team Olivia över allt mer av den privata assistansen. De växer genom att köpa upp andra företag. Tillsammans har de över 15 000 anställda – det vill säga knappt hälften av samtliga privatanställda.

– Det finns tydliga stordriftsfördelar. Det leder till koncentation, förklarar Tomas Agdalen.

Drygt 16 000 funktionshindrade har rätt till personlig assistans. Antalet personliga assistenter uppskattas till 80 000. I genomsnitt får en brukare assistans 116 i veckan. Brukare i privata företag får fler timmar är brukare i kommunerna.

– Systemet är kostnadsdrivande. De stora företagen anställer jurister som driver fram fler timmar. Det är oklart om det beror på brukarnas eller företagets behov. Det ligger i företagets intresse att få så många timmar som möjligt, konstaterar Tomas Agdalen.

Jessica Smaaland är verksamhetsansvarig på Assistansanordnarna, en intresseorganisation för brukarkooperativ och en del privata assistans företag.

– Uppenbarligen går kommunerna med förlust samtidigt som riskkapitalbolagen gör enorma vinster, men jag blev lite chockad när jag hörde att ersättningen borde vara 54 kronor lägre. Det är möjligt att det funkar för de stora jättarna, men för mindre bolag är det omöjligt, säger hon.

Fotnot: Siffran 42 miljoner i fusk och felaktiga utbetalningar återfinns inte i den nya rapporten. Siffran kommer från Försäkringskassan.