”Jag ska rädda skogar i dag”

Mandy Haggith arrangerar en workshop på en konferens i Gaia i Portugal. – Det är otroligt givande att jobba med aktivister, säger hon.

Hon pratar om att äta grodor. Det ger inget att försöka äta grodyngel även om de är mindre, och man blir inte av med den stora grodan förrän man ätit upp den. Jag tolkar det som en skotsk version av att ”ta tjuren vid hornen”. 

– Utan internet hade jag inte kunnat jobba så här, säger miljölobbyisten Mandy Haggith som främst jobbar från sitt hemmakontor.

Som är ett skjul på en hed i Skottland, med utsikt över havet.

Hon har alltid älskat att vara i skogen, sedan hon var barn, och blev forskare inom data för att göra modeller av skog och på så vis rädda den från att fällas.

– Sen provade jag att stå på barrikaderna, men det hjälper ju inte att stoppa en bulldozer. Den åker bara någon annanstans. Det enda som kan rädda skogen från pappersmassefabri­kerna är att ändra konsumtionsmönster, säger hon.

European environmental paper network startade 2005 genom att samla en mängd europeiska organisationer som jobbar med skogsfrågor för att tillsammans formulera ett dokument med mål att styra pappersindustrin mot mer hållbara metoder. Där fick Mandy Haggith nytta av sina färdigheter som författare, eftersom ett sådant dokument kräver många revisioner och ändringar av små detaljer för att alla inblandade ska känna sig nöjda.

Det blir mycket sådant arbete i skjulet – skriva i bloggen, mejla och sammanställa dokument. Ibland reser hon till konferenser för att möta dem hon annars bara kommunicerar med digitalt, men det sker mer sällan nu än förr. Under arbetet med sin bok Paper trails följde hon pappersanvändning­en över hela världen, från träd till pappersmassa till papper, för att visa alternativen – men också beskriva hur viktigt papper är för vår kultur.

– Det är svårt med papper, det finns ju överallt. Jag som författare till exempel, jag är helt beroende av papper. Idéer sprids på papper, säger Mandy Haggith.

Det finns en konflikt i detta som hon tycker gör henne neutral, vilket är viktigt då mycket av miljöarbetet handlar om kompromisser.

– Jag är gärna den som får folk att mötas, säger hon.