LO:s styrelse växer. Samtliga LO-förbund får i fortsättningen en ordinarie plats. Samtidigt utvidgas LO-ledningen från tre till fyra personer.

Det står klart efter fredagskvällens heta diskussion om stadgefrågor på LO:s kongress i Stockholm. Ett ämne som kongresserna vanligtvis stökar undan snabbt.

I LO:s styrelse har hittills åtta av de fjorton LO-förbunden (de åtta största) varit representerade med varsin ordinarie ledamot. De små förbundens ordförande har fått sitta med suppleanter, med rätt att yttra sig, men utan rösträtt.

– En bra ordning, anser IF Metalls ordförande Anders Ferbe. LO är en federation av fackförbund, där styrelsen är ansvarig inför LO-kongressen. Vi i LO-styrelsen sitter där för att ta ett helhetsansvar – inte bara representera våra respektive förbund.

– De små förbunden är lika bra på att företräda LO-medlemmarnas gemensamma intressen som de stora, invände Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg, som under sina år som suppleant i LO:s styrelse sett problem med att inte alla förbund har något att säga till om när kraven inför avtalsrörelserna ska spikas.

Kongressombud från Elektrikerna, Livs, Seko, Målarna och Byggnads gick upp i talarstolen med liknande argument. Vilket de små förbundens företrädare har gjort vid LO:s kongresser åtminstone sedan 1990-talets början.

Men den här gången fick de stöd av LO:s största förbund, Kommunal.

– Jag tror att LO:s styrelse behöver utvidgas. Har vi inte konsensus i de stora frågorna kommer vi inte framåt. Se bara på splittringen inom LO den senaste tiden, sa Kommunals Anders Bergström med uppenbar syftning på att facken inom industrin och de övriga LO-förbunden inte kunde enas om gemensamma yrkanden inför årets avtalsrörelse.

Som Arbetet berättat har en utvidgning av LO:s styrelse varit en pusselbit när valberedningen sytt ihop sitt förslag till ny LO-ledning inför kongressen.

En annan bit i pusslet blev att LO:s ledning, som krymptes från fyra till tre personer vid kongressen 2008, åter ska utvidgas till fyra – något som Transports ordförande Lars Lindgren kritiserade starkt under debatten.

Oavsett hur valberedningens pussel tagit form blev debatten hård, och inför omröstningen i frågan om LO-styrelsens storlek rådde genuin ovisshet. Spänningen byggdes upp ytterligare då tekniskt strul gjorde att tre ombud inte kunde använda sina i-padar för att rösta.

Utvidgningen av LO-styrelsen röstades till slut igenom med 244 röster för och 133 mot, medan utvidgningen av LO-ledningen från tre till fyra personer beslutades utan rösträkning.

Lite i skymundan ändrade kongressen LO:s stadgar på en nog så viktig punkt: Utgångspunkten för det fackliga arbetet ska i fortsättningen präglas av en ”feministisk grundsyn”. LO:s uppgift ”utgår från den grundläggande synen om allas lika värde och rätt”.

– Med en feministisk grundsyn förstärker vi vår hållning i jämställdhetsarbetet, säger LO:s avgående vice ordförande Ulla Lindqvist. Det betyder att vi ser den strukturella diskrimineringen; att kvinnor systematiskt värderas lägre i arbetslivet och i samhällslivet.