en av de fyra tänkare som  i en artikel i dagens DN vänder sig till LO-kongressen med en uppmaning att i högre grad verka för en solidarisk lönepolitik över gränserna, har också skrivit en mycket läsvärd bok som grundligt kartlägger vad det är som gör att arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen står så handfallna inför insikten att arbetsmarknaden har globaliserats.

Politikens gränser (Atlas förlag) kombinerar teoretiska resonemang med analys av ett stort intervjumaterial, som tar avstamp i Emmaboda och slutar i ett internationellt perspektiv.

Speciellt är Sörbom tålmodigt noga med att ringa in de psykologiska låsningar som ligger till grund för att inte mycket händer. Det är lite terapi över alltsammans. Riktat mot ideologisk ambivalens, nationalistisk uppblåsthet, och i synnerhet kritik mot att internationellt samarbete kan bli en skenlösning, därför att man skickar iväg nån som sen bara sitter där. Nackdelarna med ”metaorganisationer” kartläggs genom studier av tre europeiska fackliga federationer.

De övriga artikelförfattarna är inga dumhuvuden heller: Ingemar Lindberg, Håkan A Bengtsson och Oxfordprofessorn Magnus Ryner. Men artikeln gav anledning att rekommendera Sörboms skarpa bok till läsning.