Ska vi lyssna på Breivik?
– Jag har det bra nu, säger Jørn Øverby till Arbetets reporter Göran Jacobsson vid Utvika camping mittemot Utøya.
Han tycker att han har det bra, eftersom han kan komma upp till fem timmars sömn en bra natt. Traumat efter den 22 juli har varit tufft att bearbeta.
Jørn är en hjälte, som räddade upptill 20 flyende ungdomar. Det är omöjligt att förstå hur den där seneftermiddagen den 22 juli måste ha varit för barnen och tonåringarna och för räddarna som, faktiskt med fara för sina egna liv, gav sig ut på sjön för att plocka upp de beskjutna.
I måndags började rättegången mot massmördaren. Jag läser att hans advokat berättar att Breivik inte ångrar någonting, bara grämer sig över att han inte mördade eller skadade fler.
Följa eller inte följa rättegången? Många vägrar ta del av ondskans förvirrade budskap – låt honom tala till väggarna. Det förminskar honom.
Jag läste en biografi om Hitler nyligen. Till en början var det intressant, skildringen av hans barndom, fattigdomen i Wien, den udda, rätt nördiga unge mannen. Men efter ungefär halva boken kände jag mig äcklad, besudlad av att jag frivilligt tog del av en av världshistoriens största dårar, detaljer om hans relation till kvinnor, hundar och mat. Det finns en poäng med att förpassa ondskan till glömskans garderober.
Men om vi glömmer och gömmer Breivik, glömmer vi inte då också de drabbade? Det kan ses som en anständighetens och mänsklighetens skyldighet att stå ut, så som de överlevande tvingas stå ut. Att förstå, inte i betydelsen sympatisera med, utan i betydelsen att se sammanhanget. Möjligen kan katastrofen undvikas nästa gång, om vi är många som inser realiteten.
Stefan Löfven susar fram på framgångens opinionssiffror. Jo, jo, skrockar cynikerna. Det beror bara på att han inte ger några besked, stödet är fullt av luft.
Eller också beror det på att någon pratar klarspråk om att arbetslinjer inte handlar om att straffa dem som saknar jobb, utan om att stötta näringsliv, forskning och utbildning. Och det är betydligt svårare än att sänka priset på arbetskraften.
Kanske är det därför som själva hur dröjer ett tag.