Hot och våld i arbetslivet har ökat sedan 1980-talets början. Ökningen är störst bland kvinnorna inom vård, skola och omsorg, visar ny forskning vid Stockholms universitet.

Sofia Wikman har i sin avhandling vid kriminologiska institutionen kartlagt våldets omfattning i arbetslivet. Hon har kommit fram till att det är inom de kvinnodominerade yrkena som våldet ökat mest.

– Det finns en tydlig koppling till nedskärningar och de försämrade arbetsvillkoren, säger hon. Där man har skurit ner mest ser man också en klar ökning av hot och våld.

Det gäller främst kvinnorna inom offentlig sektor. Inom handeln exempelvis har det inte skett någon ökning. Men det finns skillnader när det gäller anmälningsbenägenheten. Sjuksköterskor och läkare anmäler oftare hot och våld än undersköterskor och vårdbiträden.

– De senare törs inte, känner skam eller är rädda att förlora jobbet.

Resultaten i avhandlingen pekar också på att våld i arbetslivet har gått från att betraktas som ett arbetsmiljöproblem till att allt oftare ses som ett problem för polis och åklagare.

– Problemet är att man utgår ifrån att det är skurkar som begår det här våldet, då blir det lättare för politikerna att visa handlingskraft genom att tillsätta fler poliser.

Men de som utsätts för våld vill helst att problemen löses på arbetsplatsen. Vad de efterfrågar är resurser i form av tid och personal. Insatser av polis och rättsväsende efterfrågas däremot inte.

– Hot och våld behöver inte vara så dyrt att motverka om man satsar på en bättre arbetsmiljö. Larmbågar och vakter kostar också pengar, säger Sofia Wikman.