Svenska lagar på export

Projektledare Irina Norström smörjer relationerna med chokladhjärtan när chefsjurist Kurt Eriksson från Medlingsinstitutet och Oleksander Okis, chef för ukrainska medlingsfunktionen, samlats med övriga projektdeltagare till kickoff I Kiev på Alla hjärtans dag i februari.

Sverige hjälper Ukraina att förbättra systemet för medling. »Nu har vi goda möjligheter att forma nya lagar utifrån svensk lagstiftning« säger Sergii Kondruik, vice ordförande för landets största fackliga centralorganisation.

– Vi stöder det här projektet helhjärtat, säger Vasyl Nadraga, Ukrainas vice arbetsmarknadsminister, när ukrainska och svenska representanter är samlade i en konferenssal i Kiev för att inleda ett Sidafinansierat projekt om medling  i avtalsförhandlingar, om rättstvister och möjligheten att införa en arbetsdomstol.

Svenska bedömare tror att han menar vad han säger. Men också att det är svårt att ena regeringen.

– Jag är rätt optimistisk, säger Sveriges ambassadör i Ukraina, Stefan Gullberg.

Traditionellt har facket i Ukraina funnits som en del i det kvasistatliga arrangemanget. När ukrainska staten öppnar för en utvecklad medlingsfunktion betyder det i förlängningen att fack och arbetsgivare ska kunna agera mer självständigt, anser han.

Hittills är staten oftast inblandad. Minimilöner och vissa arbetsvillkor bestäms i ett råd, National Council, som lyder rakt under regeringen, med representanter från parterna.

Det svenska systemet går förstås inte att överföra rakt av, förhållandena är olika och Ukraina saknar en stadig demokrati att stå på.

– Vi ska inleda utbildning av ukrainska medlare, fackfolk, och arbetsgivare. Sedan gäller det att få den ukrainska expertgruppen, som ska föreslå nya regler, att äga projektet, säger Gunilla Runnquist, svensk medlare och facklig expert.

Projektet är en förlängning av ett tidigare sjuårigt svenskt-ukrainskt samarbete för att bygga upp självständiga arbetsmarknadsparter och utveckla kollektivavtalsförhandlingar. Därifrån hämtades mycket till den nya lagen om arbetsmarknadsdialog som Ukraina införde 2010, och Sida ser projektet som lyckat. Utbildningar genomfördes, där bland annat vice arbetsmarknadsministern Vasyl Nadraga deltog, då som representant från arbetsgivarsidan.

Den här februaridagen pratar de 60 representanterna från bland annat fack, arbetsgivare, medlingsfunktioner och universitet vänligt och lyssnar på varandra. Just detta framhåller många ukrainare som en stor framgång.

Annat var det i början, 2005: Folk smällde i dörrar, skrek och la allt ansvar på andra parter, minns Göran Trogen, svensk arbetsgivarexpert. Sergii Kondruik, vice ordförande för Ukrainas största fackliga centralorganisation, påminner om att det också inom de fackliga leden förekom stridigheter.

Mykhailo Volynets, ordförande för centralorganisationen Fria fackföreningar, sitter kvar en stund efter kickoff-mötet.

– Här har visats en fin bild från projektets deltagare. Men ärligt talat, det finns ingen arbetsmarknadsdialog i Ukraina, säger han.

Han ger inte heller mycket för de gamla fackföreningarna, som lever kvar från när de var statens förlängda arm. Hans egna föreningar är fria, däremot, säger han.

Och han har blivit erbjuden en ministerpost, säger han, men det ska inte bli ett sätt för regeringen att bli av med en fackkämpe.

Andra har kritiserat honom för att redan prioritera politiken, och ifrågasätter hur självständiga de fria fackföreningarna egentligen är. På hans visitkort står riksdagsledamot, han sitter där för fängslade Julia Tymosjenkos parti.

Själv har han hotats, och hans son har kidnappats. 2004 fick han ett pris av amerikanska fackföreningsfederationen för sitt ”självuppoffrande, mod och ledarskap för att försvara mänskliga rättigheter”.

– Så här bakom stängda dörrar kan man säga vad som helst. Men regeringen kommunicerar bara med folket genom polis och militär.

Och domstolarna är korrupta. Ukraina är Europas huvudvärk, säger han.

Krångel och byråkrati på arbetsmarknaden

I Ukraina finns 105 000 lokala avtal och 28 centrala kollektivavtal. Inga strejker för högre lön eller bättre villkor har genomförts de senaste åren.

Ungefär 20 arbetsnedläggelser sker varje år, som protester mot politiska beslut eller uteblivna löner.

Strejk för bättre villkor är tillåtet, men systemet är krångligt och möjligheten är inte etablerad i människors medvetande.

När parterna är oeniga ägnar medlingsfunktionen NSPP mycket tid åt att nedteckna alla krav som inte är tillgodosedda och sortera upp krav i olika listor. Svenska delegationen vill förmå ukrainarna att fokusera på lösningar i stället.

För svenska Medlingsinstitutet är uppdraget att motverka konflikter underordnat det att verka för en väl fungerande lönebildning.

Dialog och medling

• Projektet Arbetsmarknadsdialogen pågick 2005 till 2010, finansierades av Sida och hade LO, TCO och Svenskt Näringsliv (senare KFO) som partners. Det handlade om att utveckla kollektivavtal, avtalsförhandlingar och självständiga organisationer med delat ansvar för utvecklingen.

• De ukrainska parterna och medlingsfunktionen NSPP bad Sida om ett fortsatt samarbete om konflikthantering. Medlingsprojektet drivs nu av Medlingsinstitutet och pågår till 2014.