Att få sina arbetsuppgifter på en lista på skrivbordet på morgonen för att få utföra jobbet i ensamhet – det är drömmen, anser flera på nätsajten Aspergerforum. Andra tycker att arbetskompisar är det viktigaste med arbetet.

Vi är alla olika. Men är relationer på jobbet bara en fråga om tycke och smak?

Nej, visar forskning. Visst spelar personlighet in, men det finns också en jobbrelationernas klasstrappa. Fast den går inte som den gamla vanliga där arbetarkvinnorna har de sämsta arbetsvillkoren, och akademikermännen de bästa, nästan oavsett vad saken mer specifikt gäller.
Relationstrappan går upp och sedan ner.

Forskare har tagit fram olika kluster, grupper, av anställda, med olika goda arbetsrelationer. Allra sämst gemenskap, liksom sämst kontaktnät och dålig relation till ledningen hade gruppen de osedda, med tillfälliga anställningar och lägst utbildningsnivå.

De bästa relationerna finns på mellannivån en trappa upp, bland arbetarklass och medelklass. Där finns de involverade (i regel gymnasieutbildade, och som är en del i ett kollektiv), som hade allra bäst relation till ledning och god gemenskap med arbetskamraterna.

De fick också bäst stöd och uppskattning. Vid en uppföljning efter två år hade den gruppen fått mer inflytande och mådde ännu bättre. Var man hittar dessa? Framför allt i mansdominerade jobb i privat sektor.

Men från mellanskiktet går det alltså ingen spiraltrappa upp till vindsvåningen med tak­terrasser gjorda för stort umgänge, utan bara dystra trappsteg rakt ner till bottenplan igen.

Där återfinns de isolerade och de klämda. De isolerade är högre tjänstemän över 45 år med hög lön – som har dålig gemenskap med arbetskamrater och med chefer och får sämst stöd, minst uppskattning, sämst avlastning. De klämda är också högre tjänstemän, flest akademiker, chefer och arbetsledare med bra kontaktnät och lön. Som hamnar i många konflikter och har dålig relation till chefer. Efter två år hade de två klustren dålig hälsa, psykiska besvär, kände olust inför arbetet.

Det är ensamt på toppen – och i botten.

Slutsatsen som forskarna Annika Härenstam och Erik Berntson drar i sin studie av sociala relationer i arbetslivet är att de påverkar hälsa, arbetslust och självtillit och att det är viktigt med goda relationer till både arbetskamrater och chefer. Inte bara om man själv tycker det är trevligt alltså, utan för välbefinnandet och hälsan.

Och dessutom: Goda relationer smittar, visar studien.