Strandade förhandlingar sätter press på Handels

Ett påskvarsel inom handeln hör avtalsrörelsen till, men förhandlingsspelet är delvis nytt i år. Arbetsgivarna verkar orubbliga – och det blir en prövning för LO-samordningen om Handels ska få igenom jämställdhetspotten.

Tre av fyra avtalsrörelser under 2000-talet har Handels varslat om strejk lagom till påsken. Stridshoten har gett resultat. Avtalen har tecknats i elfte timmen. Strejkerna har kunnat undvikas och de butiksanställda har fått löneökningar lika stora som inom industrin räknat i kronor.

De har därmed fått högre löneökningar än industrin räknat i procent, och det har i de senaste avtalsrörelserna banat väg för LO:s jämställdhets­potter på andra avtalsområden.

Trots alla varsel har ingen strejk drabbat handeln sedan 1995. Men i år är läget annorlunda. När Svensk Handel nu strandat förhandlingarna och bett om frivillig medling är det samtidigt ett ställningstagande om att syna fackets kort. En utmaning, inte bara mot Handels, utan hela LO-samordningen.

Men arbetsgivarna har trumf på hand med en egen samordning som tycks skriven i sten, en konjunktur som mattats av sedan industrins avtal tecknades i december, och med Medlingsinstitutet på sin sida.

Om Medlingsinstitutet kopplas in i handelsförhandlingarna jobbar ­medlarna för att parterna ska följa industrinormen, det vill säga 2,6 ­procent på ett år. Och det är precis vad Svensk Handel redan erbjudit.

Facket har därför inget att vinna på en medling, i alla fall inte när det gäller lönekraven. Om Handels svarar med att varsla om strejk kopplas medlarna in automatiskt – och kommer att verka för att industrinormen följs.

Handels överväger nu alternativen. Om Svensk Handel inte går tillbaka till förhandlingsbordet ligger strejken nära till hands.

Skulle Handels vika ner sig blir det ett hårt slag mot LO-samordningen, som redan är sargad sedan den övergetts av industrin. Det är nämligen nu samordningens krav på jämställdhetspotter prövas. Om Handels misslyckas blir det väldigt tufft för andra kvinnodominerade branscher. Samtidigt är en strejk för potterna också problematisk eftersom den inte får stöd av industrifacken inom LO.

Handels tycks inträngt i ett hörn, men man ska inte glömma bort att facket ändå sitter med en joker i form av ett strejkvapen som är vassare än i de flesta branscher.

En strejk under påskhandeln kostar flera hundra miljoner kronor för handlarna och det är pengar som de inte tar igen. Kunderna väntar inte med att handla tills strejken är över utan går vidare till nästa butik.

Historien visar att parterna brukar enas i sista stund eftersom alternativet blir allt för kostsamt. Lösningen kan ligga i de krav som inte gäller pengar, så som tryggare anställningar, även om det också är svårsmält för arbetsgivarna.

Om en vecka löper avtalen inom handeln ut. Då får vi veta om historien upprepar sig även i år eller om spelreglerna ändrats så mycket att spelplanen ritas om.