Tillbaka till åttitalet

”Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras, och människorna tvingas till sist att betrakta sin levnadsställning och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon.”

På 1980-talet gjorde den amerikanske författaren Marshall Berman succé över hela världen med en bok vars titel var hämtad ur Kommunistiska manifestet, och som framför allt handlade som staden och dess förvandlingar: Paris, Petersburg, New York, med en skön blandning av litteratur, teoretiska resonemang och reportage.

Nu återutges Allt som är fast förflyktigas av Arkiv förlag, och är fortfarande aktuell, som beskrivning och som inspiration, inte minst sen stadsplaneringen skruvats åt till att bara handla om kortsiktig business.

Men det märks också att tiden har gått. Boken är skriven i ett intellektuellt klimat där ”postmodernismen” är aktuell som referenspunkt. Berman angriper en historielöshet han förnimmer runt omkring sig bland dåtidens ledande akademiska tänkare, framför allt på grundval av att den ingjuter hopplöshet. Samtidigt är han hatälskande ambivalent till det moderna samhälle han skildrar som om storstaden hade ett eget liv.

Så när han konstaterar i den nytillkomna efterskriften: ”En av modernitetens märkligaste aspekter är all den kulturella energi som ödslas på en fåfäng strävan att komma ifrån moderniteten”, är det även en karakteristik av hans eget projekt att vi bör ”hålla samman i den fräna moderna luft som het och kall blåser igenom oss alla.”

Så vad har hänt sen åttitalet, med synen på deltagandet i historien? Ordet ”fast” i bokens titel får mig att associera till den pågående diskussionen om fasta bokpriser. En återgång till det gamla systemet där priserna inte får rabatteras (som t ex i Frankrike) skulle förändra hela bokbranschen, och inte minst gynna mångfalden.

Men såna positioner är vad som finns att tillgå. Drömmen om en fungerande, reglerad kapitalism är den utopi som erbjuds. Å andra sidan har vi internet. Det har fört med sig en ny historiesyn. Som jag faktiskt anar konturerna av när jag blickar tillbaka i den återutgivna klassikern. Men inte riktigt kan formulera än.