Miljöpartiet tänker om. Lagen om arbetskraftsinvandring måste ändras.

– I dag är arbetstagaren helt rättslös, säger Mehmet Kaplan, partiets talesman i arbetsmarknadsfrågor.

Partiet vill att staten ska kontrollera att arbetsgivaren verkligen betalar anständig lön och sociala avgifter. Den som inte gör det ska betala skadestånd till sina anställda. Den utländska arbetaren ska skyddas, så att han eller hon vågar kräva sin rätt utan att riskera att åka ut ur Sverige.

– Jag förmodar att regeringen kommer att lyssna på oss eftersom vi har gjort upp med alliansen mot andra partiers önskan, förklarar Mehmet Kaplan.

Så långt är migrationsminister Tobias Billström med på noterna.

– Jag tar gärna en diskussion om de här frågorna, säger han till LO-Tidningen.

Lagen trädde i kraft i december 2008. Alliansen och Miljöpartiet röstade för. Då var regeringen inte beroende av Miljöpartiets stöd för att få igenom lagen i riksdagen. Det har ändrats. Efter valet 2010 är regeringen i minoritet.

Men om, och i så fall när, diskussionen leder till några ändringar i lagen återstår att se.

– Regeringen äger frågan, men vi har möjlighet att lyfta förslag i våra samtal med regeringen under våren, uppger Mehmet Kaplan.

Även Socialdemokraterna har tänkt om på en punkt. Ylva Johansson vill inte ha tillbaka arbetsmarknadsprövningen – det vill säga kontrollen av om det behövs arbetskraftsinvandring eller inte i en viss bransch.

– Socialdemokraterna är mer positiva till arbetskraftsinvandringen. Förhoppningsvis kan vi få en mycket bredare lösning i riksdagen där även Socialdemokraterna ingår, säger Mehmet Kaplan.

Fackens protester – och verkligheten på arbetsplatserna – har fått Miljöpartiet att tänka om. Det har kommit många larmrapporter om människor som jobbar långt mer än 40 timmar i veckan för usla löner under de dryga tre år som lagen varit i kraft.

– De människorna vågar inte berätta om missförhållanden, därför att de vet att de i så fall kan bli av med jobbet och hemskickade från Sverige, konstaterar han.

Margareta Granda Berg, fackligt aktiv i Hotell- och restaurangfacket på Fazer Amica AB, beskrev verkligheten från sitt perspektiv vid LO-seminariet ”Är staten med och lönedumpar?” i dag.

Hennes svar på den frågan är ja.

– Det som pågår är ren och skär lönedumpning. Vi träffar på människor som jobbar mycket mer än 40 timmar i veckan för en månadslön på 12 000 kronor.

Det är den verklighet som Hotell- och restaurangfacket möter när fackligt aktiva går ut på arbetsplatser för att kontrollera vad arbetsgivarens löften till Migrationsverket är värda. Förra året granskades 54 arbetsplatser i Storstockholm.

– På 33 av dem upptäckte vi ett eller flera allvarliga avtalsbrott. Det vanligaste var att den utländska arbetskraften inte fick avtalsenlig lön, berättar hon.

Migrationsverkets beslut om arbetstillstånd grundas på arbetsgivarens erbjudande om anställning. Den lön som arbetsgivaren uppger, eller drar till med, ligger till grund för beslutet.

Hotell- och restaurangfacket vill i stället göra anställningsavtalet juridiskt bindande. Därmed blir det den verkliga lönen som ligger till grund för beslut om arbetstillstånd.

Det kravet får inte stöd av Miljöpartiet, åtminstone inte ännu.

– Migrationsverket måste få möjlighet att göra efterkontroller av löner och sociala avgifter. Juridiskt bindande anställningskontrakt är en möjlig väg framåt, säger Mehmet Kaplan.