Oppositionen har tröttnat på att regeringen vägrar backa till gamla villkor för sjukskrivning. Nu talar de rödgröna partierna och Sverigedemokraterna om en misstroendeförklaring mot socialförsäkringsministern.

Striden gäller vem som ska ha rätt till sjukpenning efter ett halvårs sjukdom. Då räcker det inte längre att man är för sjuk för sitt gamla yrke, eller för andra uppgifter på sin gamla arbetsplats. Sedan den 1 juli 2008 prövar försäkringskassan om man har arbetsförmåga som kan tas tillvara i något ”förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden”. I det begreppet ingår även subventionerade jobb, som nystartsjobb. Finns sådan arbetsförmåga, så blir det ingen sjukpenning.

Oppositionen anser att den här prövningen har blivit alltför hård, och att även svårt sjuka människor utan reell möjlighet att hitta ett arbete blir utan sjukpenning.

– Det är ett problem att gränsen vid 180 dagar är så skarp, säger Tomas Eneroth (S), vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott.

Han beskriver hur sjuka som kämpar för att arbeta 70 procents arbetstid på sitt gamla jobb tvingas säga upp sig därför att försäkringskassan bedömer att de skulle klara 100 procent på ett lättare arbete.

Som en akut åtgärd beslutade den samlade oppositionen, inklusive Sverigedemokraterna, i juli 2011 att det tidigare begreppet ”normalt förekommande arbete” skulle återinföras i stället för arbete ”på den reguljära arbetsmarknaden” (detta i väntan på en större reform av sjukförsäkringen). Regeringen, som alltså har riksdagsmajoriteten mot sig, fick i uppdrag att lägga fram förslag om en sådan lagändring i höstens budgetproposition.

Men lagförslaget har uteblivit. Vilket av de två arbetsmarknadsbegreppen man använder spelar ingen roll, hävdade regeringen. Oppositionen härsknade till, och upprepade sitt krav i december 2011. Senast den 1 mars 2012 ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som innebär att det nuvarande arbetsmarknadsbegrepp som de långtidssjuka prövas mot ersätts med det tidigare.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson försäkrar att han tar oppositionen på allvar. Men att en återgång till det gamla arbetsmarknadsbegreppet inte skulle ändra särskilt mycket. Han fick visst stöd för den uppfattningen i förra veckan från Försäkringskassan, som på regeringens uppdrag har jämfört det nuvarande och det gamla arbetsmarknadsbegreppet. Analysen mynnade ut i att det nya begreppet visserligen är vidare än det gamla, men att detta har begränsad betydelse i praktiken.

I dag, tisdag, har Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna öppnat för en misstroendeförklaring i riksdagen mot Ulf Kristersson. De rödgröna partierna har inte fattat något beslut om att tvinga bort ministern, eller ens diskuterat den sinsemellan, men är rejält provocerade av att regeringen inte gör som riksdagen beslutat. Ulf Kristersson har i skiftande ordalag sagt att om riksdagen inte är nöjd, så får den väl lagstifta själv.

Mot den bakgrunden kallade Ulf Kristersson till presskonferens under tisdagseftermiddagen.

– Om jag hos socialförsäkringsutskottet eller i intervjuer uttryckt mig så att riksdagen uppfattat att jag inte har respekt för riksdagens beslut, så ber jag om ursäkt, sa Ulf Kristersson.

– Regeringen har tiden fram till den 1 mars på sig. Vi analyserar försäkringskassans analys, och ser på möjligheterna att hitta ett nytt arbetsmarknadsbegrepp, som fungerar långsiktigt.

På frågan om sin ställning i regeringen säger Ulf Kristersson att han ”uppfattar ett mycket starkt stöd från statsministern”.

– Det är bra att Ulf Kristersson ber om ursäkt, kommenterar Tomas Eneroth. Men det viktiga för oss är att få en ändring i verkligheten. Ulf Kristersson har tiden fram till den 1 mars på sig. Nu är det upp till bevis.

Thomas Eneroth vill inte precisera i vilket läge Socialdemokraterna skulle väcka en misstroendeförklaring mot Ulf Kristersson i riksdagen.

– Men den 1 mars vill vi se förslag om lagändring – och vi har föreslagit hur den ska se ut.

På LO-Tidningens fråga utesluter Ulf Kristersson inte att regeringen verkligen lägger fram konkreta lagförslag redan den 1 mars. Men han betonar att frågan om hur arbetsförmågan ska prövas har stötts och blötts i många år, och att det nu är dags för en långsiktig lösning, som inte kan slarvas fram.

– Vi har fått en ganska gedigen analys av Försäkringskassan. Innan vi kommer tillbaka till riksdagen vill vi ta in den ordentligt. Det vore slarvigt mot både Försäkringskassan och riksdagen att inte göra det.