Jobbmodet är inte som förr

Se dig omkring! En tyst revolution har förändrat utsikten på många jobb. På bara några år har design och mode skapat nya klädkoder även på jobbet.

Historiskt har arbetskläder kunnat bli mode och hängas in i garderoben hos vem som helst (tänk jeans). För ungefär fem år sedan inleddes en motsatt utveckling: Modet tar sig snabbt – och i plagg för plagg – in bland de traditionella arbetskläderna.

Forskare, tillverkare och försäljare är överens om att någonting har hänt. Och det oavsett om arbetskläderna ska passa hantverkare, vårdfolk, industriarbetare, kroganställda, cykelbud eller städare.

– Det handlar om individualiseringen i samhället, tror Peter Höjman, vd på Protecty, nätbutik för arbetskläder. Det har blivit viktigt att inte vara en del i kollektivet, att ha attityd.

1. Attityd i arbetskläder – att den efterfrågas är branschfolket ense om. Men LO-Tidningens samlade intervjuer pekar på ytterligare en rad förklaringar till modets intåg på arbetsplatser där kläderna sett i stort sett likadana ut i decennier.

2. Nya material gör det möjligt att kombinera gammal god funktion med nya former och färger, softshell är ett. Tillverkningskostnaderna kan samtidigt pressas neråt.

3. Fler grupper kräver och får arbetskläder. Lagstiftning, kollektivavtal, starka fack och medvetna arbetsgivare gör att det numera
finns kläder för anställda på för­skolor, i hemvård och på budfirmor.

4. Privatiseringen av vård och omsorg driver fram nya kollektioner. Företagen vill inte ha samma vita rockar som de offentligt anställda.

5. Konkurrensen är hård bland tillverkarna, företagen vill skilja ut sig från konkurrenterna. De anställer egna designer.

– Men det finns en skillnad, säger Max Larsson, vd på klädtillverkaren Tranemo Workwear, när vi talar om mode och arbetskläder.

– Våra produkter måste hålla också, de ska klara hårt slitage och industritvätt. De måste uppfylla kraven på skydd och synbarhet … Så även när vi tar ut svängarna i designen tar våra kläder längre tid att ta fram, och samtidigt måste de överleva längre än rena modeplagg.

Samma sak hävdar hans konkurrenter som också vänder sig till byggföretag, hantverkare och industrier. Men även i storkök och på restauranger, där tv-kockandet och branschens ny­trendighet drivit fram fler färger och mer figursytt, ska kläderna tåla mer än ett modeplagg. Liksom i vården där de mer könlösa rockmodellerna håller på att omformas efter de kvinnor som oftast bär dem:

– Det blir mindre bylsigt, mer form, andra färger, kanske en puffärm på våra vårdkläder, berättar Mia Kinn, marknadsansvarig på Segers som är stora när det gäller lättare arbetskläder.

Och hon konstaterar att det unika är viktigare än prislappen när privata vårdcentraler och omsorgsföretag ska beställa sina kläder. På samma sätt har de som tillverkar grövre arbetskläder noterat att små elfirmor är mer benägna att investera i mode än stora industrier.

– Ja, visst finns det en hel del snyggare kläder numera, säger Patrik Kinell, ekonomichef just på en elfirma: Nymans elektriska. Det blir mycket varselkläder, och där har vi prövat många modeller de senaste åren. Men vi köper bara in montörernas baskläder – och så får de fylla på själva med kilt och sådant.