Antalet rut-användare ökade med 27 procent under 2011, enligt Skatteverkets pinfärska siffror.
Men inte heller i år innebär det att svenskarna anlitar lokalvårdare för sin rutinmässiga vardagsstädning.
För de allra flesta handlar rut i stället om flyttstädning eller fönsterputsning någon enstaka gång per år. Barnpassning har ökat, enligt Skatteverket, men står fortfarande bara för en liten del.
Att använda rut till schemalagd veckostädning görs bara av en liten grupp med relativt höga inkomster.
Mot bakgrund av hur rut-avdraget fungerar är det därför häpnadsväckande hur någon fortfarande kan tro att rut skapar jobb eller ens underlättar folks vardag, annat än när man flyttar eller vill vårputsa sina fönster.
Nedan följer de argument vi brukar höra för rut. Men inte heller i år stämmer de med verkligheten:
Argument 1: Rut skapar jobb.
Visst anställs fler lokalvårdare med rut. Men andra arbetstillfällen trängs samtidigt undan från andra sektorer när de skattepengar som bekostar rut-tjänster tas från andra ställen i ekonomin. Staten har ju inte uppfunnit några nya pengar för att bekosta rut.
Ingenting visar heller att rut skapar fler jobb bland lokalvårdare, jämfört med hur många jobb som skulle skapas om andra sektorer subventioneras på samma sätt.
Jämfört med offentlig sektor är det till och med så att fler jobb kan skapas bland vårdpersonal om staten i stället använder kostnaderna för rut för att anställa inom sjukvården.
Argument 2: Rut gör svarta jobb vita.
Flera studier visar att det inte stämmer, bland annat en ny rapport från Institutet för framtidsstudier.
I tidningen Metro säger docent Anna Gavanas, en av rapportförfattarna:
– Rut-avdraget har inte tagit bort vare sig efterfrågan eller utbud på svarta tjänster.
Tydligare kan det inte sägas.
Argument 3: Rut är en del av vår solidariska välfärd eftersom rut underlättar vardagen.
En förutsättning vid skattefinansierade välfärdssystem brukar vara att behovet ska styra användningen.
Förutom för flyttstädning och andra engångsföreteelser skapar rut tjänster som visserligen bekostas av alla skattebetalare men som endast utnyttjas av dem med högre inkomster, inte av dem som har mest behov av tjänsten.
Det är utmärkt att lokalvårdare får återkommande uppdrag även i privata hem. Men varför ska denna städning bekostas av andra skattebetalare?
Argument 4: Integrationen underlättas.
Då och då hörs att rut är bra eftersom rut gör det billigt att anställa invandrare som annars inte skulle få jobb.
I mångas öron speglar det en underlig syn både på människan och på yrket och för tankarna till den engelske ekonomen Philippe Legarins förslag om att skapa en ny underklass i västvärlden, bestående av utomeuropeiska invandrare som gör de arbetsintensiva jobb vi andra inte vill göra. Det om något speglar ett förakt för lokalvårdarens arbete. Poängen i Legarins framtidsvision är att arbetskostnaden för dessa importerade tjänste-människor måste hållas nere, och betydligt lägre än för oss andra, precis det som blir följden av rut-avdraget.
Argument 5: Rot finns så varför inte rut?
Det mesta av ovanstående stämmer även för rot-avdraget, som är kraftigt överreklamerat. Inte heller rot kan varaktigt skapa fler arbetstillfällen i Sverige.
Om branscher ska subventioneras med skattemedel så måste det alltså ha någon ANNAN vettig funktion. Som oppositionen föreslog inför valet 2010 kan rot-avdrag med fördel användas till att skynda på omställningen till mer miljövänliga hus genom att göra ombyggnaden billigare för fastighetsägaren.
Rot-avdraget kan också tillfälligt användas för att skynda på en konjunkturuppgång på ett sätt som rut-avdraget aldrig kan göra.
Ett rätt konstruerat rot-avdrag kan alltså ha vinster. Men ett generellt, permanent rot-avdrag, som det alliansen nu har infört, är faktiskt lika verkningslöst för ekonomin som helhet som rut-avdraget är.
Varför Socialdemokraterna har så svårt att skiljas från tanken på ett rut-avdrag, trots ruts majestätiska fiasko, kan bero på att det är politiskt svårt att säga nej till ett system som så massivt har målats upp som en reform som folk tjänar pengar på.
Men det som genomsnittssvensken tjänar på rut vid sina få beställningar av städning och fönsterputsning äts upp av de extra avgifter som samma svensk måste betala för att skattevägen täcka den lilla gruppen högavlönades stora rut-avdrag.
Om Socialdemokraterna nu har så svårt att lämna det samhällsekonomiskt och sysselsättningspolitiskt misslyckade projekt som kallas rut-avdrag så kan man, som LO-Tidningens ledarsida tidigare har visat, ändå med lugnt samvete skära bort nio tiondelar av rut och sänka maxgränsen för avdraget från 50 000 till 5 000 kronor.
5 000 kronor räcker gott för att ha kvar avdraget för den fönsterputsning och flyttstädning som normalsvenskarna i dag använder rut-avdraget till.
Alla dessa normalanvändare av rut skulle dessutom få pengar över då de inte längre behöver betala de andras, den lilla gruppens, höga rut-avdrag till schemalagd hemstädning.
