Det vilar fortsatt lite av helgstämning över arbetsmarknaden i allmänhet och avtalsförhandlingarna i synnerhet. De signerade decemberuppgörelserna från industrin finns, men deras värde som riktkarl eller norm är fortsatt ifrågasatt och oprövat.

Svaren på alla undringar kring hur resten av arbetsmarknaden kommer att agera och reagera på det som redan hänt kommer först nu – under avtalsrörelsens andra halvlek. Det är därför ofrånkomligt att spänningen stiger hos dem som är direkt berörda, men också i den omvärld som med intresse följer utvecklingen. Som till exempel regeringen, Riksbanken och alla ekonomiska prognosmakare.

De redan på förhand utpekade stridsfrågorna väntar fortsatt på sin lösning. Det gäller inte minst kravet på en jämställdhetssatsning som drivs av de elva LO-förbunden utanför industrin, som är samordnade och överens om vilka avtalskrav som ska drivas.

Frågan om hur tidsbegränsade anställningar ska regleras söker också sin lösning eftersom många förbund upplever dem som oerhört problematiska och besvärande.

Ett första test på hur förhandlingar utanför industrin ser ut kommer nästa månad då parterna inom byggsektorn försöker sy ihop ett nytt avtal. Men det är först när Handels och arbetsgivarna inom Svensk Handel försöker nå en uppgörelse som vinterns fem hetaste frågor får svar:

  • Kommer industrins avtalade löneökningar att utgöra norm för övriga avtalsområden?
  • Sker i så fall lönenormeringen i procent eller kronor?
  • Förmår de samordnade LO-förbunden förhandla fram uppgörelser som innehåller jämställdhetssatsningar?
  • Krävs det varsel om konflikt eller konflikt för att förverkliga jämställdhetssatsningen?
  • Vilka begränsningar av de tidsbegränsade anställningarna går det att skapa enighet omkring?

Med påsken en vecka in i april och avtal som löper ut den sista mars är det bäddat för en spännande avslutning av förhandlingsvintern. Att det än en gång blir förhandlingarna inom detaljhandeln som tilldrar sig störst intresse är därför logiskt.

Det är det största avtalet inom den privata tjänstesektorn och uppgörelsen får stor betydelse för andra förbund som också gör anspråk på jämställdhetssatsningen: Fastighets, Hotell- och restaurangfacket och Kommunal.

Förhandlingarna inom just detaljhandeln har tidigare hamnat i fokus. Inte minst arbetsgivarna har ställt till det för sig och uppvisat en betydande brist på samsyn. 2007 ville till exempel Svensk Handel göra upp med Handels, men förhindrades till en början av övriga arbetsgivare inom Svenskt Näringsliv.

Det går inte att utesluta att något liknande händer den här gången.

Veckans

+

Vänsterpartiets beslut om att än en gång driva frågan om kortare arbetstid. Det öppnar för en spännande diskussion om tid eller pengar.

–

Varslen ökar och arbetslösheten stiger samtidigt som insatser för att begränsa arbetslösheten lyser med sin frånvaro.