Varför ska facket engagera sig fackligt-politiskt, undrar många av våra medlemmar inom LO.

För att beskriva detta får man väl börja med en kort historik som beskriver den fackligpolitiska samverkan mellan fackföre­ningsrörelsen och Socialdemokraterna. Detta samarbete har i stor utsträckning format Sverige utifrån arbetarrörelsens värderingar och har resulterat i att vi fortfarande har en av världens starkaste fackföreningar och att socialdemokratin i Sverige fortfarande räknas som ett av de starkaste arbetarpartierna, om än för tillfället lite försvagat.

Den ideologiska och historiska bakgrunden är gemensam, sammanhållningen är en nödvändig grund för vår framgång, inflytande och styrka!

Ska jag då se till framtiden så kan vår facklig-politiska samverkan bara säkerställas på ett sätt, och det handlar om att ni som medlemmar och förtroendevalda fortsätter och ökar ert engagemang i politiken.

Det räcker inte med att vara framgångsrik i kampen för bättre villkor på arbetsplatserna. Kampen behöver föras i hela samhället och i politiken. Framför allt i dagsläget när vi har en moderatstyrd regering som håller på att nedmontera hela vårt välfärdssamhälle och som inom loppet av fem år mer eller mindre redan skapat ett tvåtredjedels klassamhälle, där sjuka, arbetslösa och arbetsskadade inte kan överleva i vardagen och enligt den borgerliga pakten anses som ”paria”.

Många frågor kan bara lösas den politiska vägen, alla frågor berör oss och våra familjer, små som stora. Det kan röra sig om kommunala frågor som skola, vård, omsorg, bostäder, miljö och fritidsverksamhet, listan kan göras oändlig! Men lagstiftning kommer från regering och riksdag och ni som tror att det är självklart med semester, reglerad arbetstid, anställningsskydd och medbestämmande på våra arbetsplatser ska nog börja tänka om, för den moderatstyrda regeringen har en dold agenda och det är att försämra våra arbetsrättsliga lagar som vi genom fackligpolitisk samverkan har skapat.

Sammanfattningsvis så får vi ställa oss frågan: vad innebär ett fortsatt borgerligt styre?

Får vi någon ersättning om vi blir arbetslösa?

Finns det kvar någon arbetsskadeförsäkring om vi skadar oss på jobbet?

Får vi sjukpenning om vi blir sjuka och – efter sista tidens vårdskandaler – får vi bra vård utan en stor plånbok?

Allt detta bestäms av vem sitter i maktställning i kommun, landsting och regering.

Så min uppmaning är att ni engagerar er, för de politiska besluten blir rättvisare om de påverkas och bärs fram av oss löntagare med vardagserfarenhet!

Kjelle Lundgren