Hembiträdet i fokus

För 75 år sedan organiserade sig svenska hembiträden för första gången i ett särskilt fackförbund, Hembiträdesföreningarnas. Det uppmärksammar Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i veckan.

– Då som nu var och är gruppen hemarbetare ganska osynlig inom fackföreningsrörelsen, säger Silke Neunsinger, forskningsledare på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, som ordar Hembiträdesveckan, med start i dag.

Inför organiseringen hämtade hembiträdena i Stockholms tjänerinneförening stöd från andra länder.

– Det visar att personer som var anställda i hushåll var väldigt avstängda från jämförelser och kontakter inom landet, säger Silke Neunsinger.

Även om rut-avdraget har fört debatten om hemarbete i Sverige i ljuset, har många anställda fortfarande svårt att organisera sig och delta i samhällsdiskussioner. Isolering och utsatthet är vanligt.

Omkring 100 miljoner personer arbetar i hushåll runt om i världen. Liksom i resten av världen utförs stor del av det svenska hemarbetet av kvinnor och migranter, en del utan uppehållstillstånd.

Under fyra lunchseminarier hoppas Silke Neunsinger på en debatt om jämställdhet, papperslösa och migranters villkor; om klass, kön och etnicitet.

Anna Gavana, som forskat kring rut-avdraget, inleder.

– Hon visar tydligt att arbetsmiljöproblemen är de samma som för 100 år sedan.

Lisa Öberg berättar om hur det gick till när hembiträdena organiserade sig på 1930-talet, Irene Andersson talar om hembiträdet Valborg Svensson som blev politiker och Ulrika Holgersson diskuterar pigan i svenska pilsnerfilmer.

Själv tror Silke Neunsinger inte att rut-avdraget leder till mer jämställdhet, vilket är ett av regeringens mål bakom reformen.

– Jag tror vi måste lösa frågan på annat sätt. Arbetstidsförkortning är det enda rätta. Och fler dagisplatser.  Och de som verkligen inte klarar av att utföra arbetet själv ska ge de anställda rejält betalt och schyssta villkor.

För det är också viktigt att med yrkesstoltheten för hushållsarbetare, anser hon.

I somras antogs ILO:s konvention för goda arbetsvillkor för hushållsarbetare. Denna grupps villkor reglerades då för första gången internationellt.