Kunder vill inte betala vad hemtjänster kostar
Branschen upplever att rutavdraget minskat svartjobben. Men bilden är inte entydig. Många har samtidigt stött på svart konkurrens. Och kunderna vill ha mer jobb utfört än de betalar för.
Rutavdraget har förbättrat lön och anställningsvillkor och ökat sysselsättningen för grupper som haft svårt att få jobb. Åtminstone om man frågar personalansvariga på hushållstjänsteföretagen. Vilket forskaren Anna Gavanas och studenten Alexander Darin Mattsson på Institutet för framtidsstudier gjort, genom en landsomfattande enkätundersökning med personalansvariga i formellt registrerade företag.
Hela 70 procent trycker på den positiva effekt som den haft för grupper som haft svårt att komma in på den reguljära arbetsmarknaden, visar rapporten ”Bland Rolexklockor och smutsiga trosor. Om skattereduktioner och segmentering på den svenska hushållstjänstemarknaden.”
En polsk kvinna framhöll till exempel att hon kunde ge arbete åt andra personer från Polen.
Hushållstjänstemarknaden har växt enormt på kort tid. Från att ha dominerats av ett par stora företag med 5 500 kunder i början av 2000-talet hade 13 500 företag utfört rutavdragstjänster åt 325 000 personer år 2010.
Vitt skulle bli svart, var den politiska tanken. Men forskarna visar snarare på en segmentering. Mellan helt formella utförare på ena sidan och helt informella på andra finns en stor gråzon däremellan.
Det finns nu ännu fler utförare som konkurrerar, också med svarta villkor, och problemen med tidspressen är stor.
– Men också på kundsidan ser man ett spektrum. Där finns olika typer av önskemål som tillmötesgås av olika typer av utförare. En del vill bara ha det billigaste och mest flexibla. Andra har råd att betala vitt och tycker att det är tryggare. Det finns kunder som pressar utförare, även när det gäller formellt registrerade företag.
– Man fråga sig: Hur långt kan den här sektorn egentligen regleras och formaliseras?
Anna Gavanas har tidigare studerat andra aspekter av de hushållsnära tjänsterna, 2010 kom rapporten ”Who cleans the welfare state? Migration, informalization, social exclusion and domestic services in Stockholm.” Där framkom en rad missförhållanden i den informella sektorn.
Hon poängterar att reformen rutavdrag är tänkt att ekonomiskt stödja företagen och att en positiv attityd därifrån var förväntad. Rapporten ska ses som en del i helheten.
Fakta
Rutavdraget infördes 2007 för att motverka svartjobb, skapa fler jobb och främja jämställdheten.
2011 rapporterar Skatteverket att bara sex procent av dem som gjort rutavdrag gått från att köpa svarta tjänster till att köpa vita. 65 procent hade tidigare utfört jobben själva.
Antalet hushåll som köper svarta tjänster beräknades ha minskat med 10 procent.
Hur mycket arbete som omvandlats från svart till vitt går dock inte att säga.