Kostnaderna för ekonomiskt bistånd eller socialbidrag varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner. Skillnaden kan beskrivas som förhållandet 1:100 eller mellan 60 kronor i utbetalt stöd per invånare och 6 000 kronor.

Det visar socialstyrelsens första jämförelse av omfattningen av och kostnaderna för det ekonomiska biståndet mellan landets samtliga kommuner.

Också kommuner som är relativt lika varandra vad gäller befolkningsstruktur skiljer sig kraftigt åt när det gäller andelen invånare som får ekonomiskt bistånd och kostnaderna för det stödet.

Under 2010 omfattade det ekonomiska biståndet totalt 11,5 miljarder kronor och det innebar en ökning jämfört med året före på 500 miljoner kronor.

– Det går nu att jämföra alla landets kommuner och sätta siffror på utanförskapet. Och långvarigheten är det mest oroande. I Stockholm och Malmö finns stadsdelar där hälften av biståndsmottagarna har haft stöd större delen av 2010. En tredjedel har haft stöd i tre år eller längre, säger utredaren Anette Agenmark.

Det ekonomiska biståndet är avsett att vara en kortvarig lösning vid tillfälliga försörjningsproblem. Men verkligheten visar allt tydligare upp en helt annan bild.

– Vi ser ett oroande långvarigt mottagande, främst i storstadsområdena men också i de 31 största kommunerna med mellan 50 000 och 200 000 invånare, säger Anette Agenmark.

Andelen kommuninvånare över landet som fått ekonomiskt bistånd någon gång under 2010 varierar mycket kraftigt. I någon kommun har bara mellan 0,5 procent av invånarna fått ekonomiskt bistånd medan 26,3 procent av invånarna i rekordkommunen har fått stöd.

Sett till den totala andelen av befolkningen som får ekonomiskt bistånd ser det betydligt bättre ut för storstäderna. Stockholms län har exempelvis en låg andel unga mellan 18 och 24 år som får ekonomiskt bistånd.

Mer bekymmersamt är det i Mälardalen. I Södermanlands län har drygt 15 procent av de unga ekonomiskt bistånd och i Östergötlands län ingår vart tionde barn i en familj som har ekonomiskt bistånd.

– Vi ser hål i de generella välfärdssystemen. Är man ung eller nyinflyttad till Sverige så har man ofta inte kvalificerat sig för andra former av stöd om man till exempel blir sjuk eller förlorar jobbet, säger Anette Agenmark.