Foto: Janerik Henriksson/Scanpix

För att säkerställa att skola och barnomsorg håller tillräckligt hög kvalitet har en lärarlegitimation införts. Liksom för läkare, psykologer och sjuksköterskor har man kommit fram till att en specifik utbildning krävs för att göra ett fullgott arbete som pedagog. Bara legitimerade lärare ska hädanefter kunna få fasta jobb. Men somliga pedagoger är undantagna. Medan förskollärare, grundskollärare och ämneslärare omfattas av reformen lämnas fritidspedagogerna utanför. Nyckelordet är ”undervisning”. Bland de pedagoger som arbetar med skolbarn ska bara de som förmedlar mätbara faktakunskaper legitimeras. Att vara expert på större barns sociala samspel och arbeta med att kompensera dem som har otrygga eller stökiga hemförhållanden räknas inte.

Grupper på runt 60 barn är idag vardagsmat på fritids och det går i genomsnitt runt tjugo barn per fritidspedagog. År 1990 var den siffran åtta barn per pedagog. Omvandlingen av fritids från pedagogisk verksamhet till barnförvaring kan fortsätta eftersom inga reella krav på kvalitet i verksamheten ställs – och nu befästs fritids låga ställning med uteblivet legitimationskrav. I ett samhälle långt mycket mer intresserat av ekonomisk tillväxt än av mänsklig sådan behöver man inget bevis för sina omsorgskunskaper eftersom de inte har något värde.

Eva-Lotta Hultén