Endast var tredje arbetslös får i dag ersättning från a-kassorna och bara var tionde får 80-procentig ersättning. Det är därför ingen överraskning att kommunernas socialsekreterare går på knäna.

Förklaringen till anstormningen av människor som söker försörjningsstöd (socialbidrag, enligt tidigare benämning) är framför allt de stramare reglerna för att få ersättning och det frysta taket – den övre gränsen – i arbetslöshetsförsäkringen.

Villkoren för att få a-kassa har stramats åt ordentligt och den högsta dagpenningen på 680 kronor har inte ändrats sedan 2002. Endast arbetslösa med en tidigare arbetsinkomst under 18 700 kronor kan räkna med 80-procentig ersättning. Och de är i sanning inte många.

Med genomsnittsinkomster på hela arbetsmarknaden som ligger mellan 5 000 och 6 000 kronor högre i månaden än ersättningstaket blir den begränsningen ekonomiskt förödande.

Anställda i vanliga arbetaryrken får i bästa fall en ersättning motsvarande 50 till 60 procent av den tidigare inkomsten om de blir arbetslösa. Det innebär ett dråpslag mot privatekonomin.

Och för dem som inte kvalificerat sig för ersättning från en a-kassa finns grundbeloppet om 320 kronor om dagen, förutsatt att de uppställda arbetsvillkoren uppfylls.

En konsekvens av de skärpta reglerna och låga ersättningen har blivit att fler och fler tvingats söka sig till socialkontoren och det behovsprövade försörjningsstödet – allt för att få privatekonomin att gå runt.

Undersökningar från Akademikerförbundet SSR visar hur arbetsbelastningen ökar bland landets socialsekreterare – och hur risken att fatta felaktiga beslut stiger vid extrem belastning.

Parallellt med de frysta ersättningsnivåerna i a-kassan och de skärpta reglerna sker också en fortsatt utförsäkring från sjukförsäkringen, med adress arbetslöshetsförsäkringen.

Att ytterligare tusentals personer tvingas lämna sjukförsäkringen ökar belastningen på både a-kassor och kommunernas socialtjänst. Och den redan långa kön av arbetssökande fylls på.

Konkurrensen om de lediga platserna ökar därför och det är sällan de som har svagast anknytning till arbetsmarknaden som får första chansen att etablera sig på nytt. Följden blir att de redan mycket höga arbetslöshetstalen stiger ytterligare.

Och cirkeln sluts när allt fler arbetslösa på försörjningsstöd och andra med låg a-kassa gör att konsumtionen rasar – och därmed även sysselsättningen.