I många år har kvinnor förtidspensionerats mer än män – men nu är skillnaden utraderad. Hårdare krav för förtidspension kan ha gjort att kvinnors sjukdomar inte längre ”räcker”.

Sedan början av 1980-talet har fler kvinnor än män fått ersättning från sjukförsäkringen. Könsskillnaden finns i de flesta västeuropeiska länder, även om den är särskilt stor i Sverige, Norge och Danmark.

I fråga om den vanliga sjukpenningen lever könsskillnaden kvar. I april 2011 stod kvinnorna för 64 procent av sjukfallen med sjukpenning, männen 36 procent.

Men i fråga om sjukersättning, som förtidspensionen numera kallas, har någonting hänt. På kort tid har könsskillnaden försvunnit.
2004 var det 53 procent fler kvinnor än män som beviljades sjukersättning (se diagrammet här intill).

2010 var skillnaden mellan könen mindre än fem procent. Mönstret är ungefär det samma under de åtta första månaderna i år.

Unga under 30 år kan inte få sjukersättning, men en liknande förmån som kallas aktivitetsersättning. Om nybeviljade sjukersättningar och aktivitetsersättningar slås ihop blir männen faktiskt fler än kvinnorna: 4 100 män mot 3 900 kvinnor under förra året.

– Skillnaden mellan män och kvinnor har i praktiken försvunnit, säger Mathias Johansson, analytiker vid Försäkringskassans huvudkontor.

Vad scenförändringen beror på är ovisst. Ingen har hunnit undersöka orsakerna.

Men flera experter pekar på de nya regler för sjukersättning som infördes den 1 juli 2008. De innebär att tidsbegränsad sjukersättning successivt avvecklas. Och att permanent sjukersättning bara beviljas när nedsättningen av arbetsförmågan är ”stadigvarande”, det vill säga ”bedöms bestå för all överskådlig framtid”.

– Det ska alltså inte finnas något hopp om tillfrisknande, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

– Kvinnor har varit överrepresenterade bland dem som har psykiska diagnoser och belastningssjukdomar. De diagnoserna räcker inte längre för sjuk­ersättning, eftersom tillfrisknande sällan kan uteslutas.

Ingeborg Watz Forslund, analytiker vid Försäkringskassan, tror på samma förklaring. Hon lyfter också fram könsskillnader bland dem som har aktivitetsersättning:

– De unga kvinnor som får aktivitetsersättning har ofta lättare, stressrelaterade psykiska diagnoser, medan männen i högre utsträckning har schizofreni och andra tyngre psykiska besvär. Det spelar roll för hur många kvinnor respektive män som går över till sjukersättning vid 30 års ålder.

Även Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO, tror att de nya villkoren för sjukersättning är en del av förklaringen. Han lägger till en annan hypotes:

– Krisen på 1990-talet slog mot den offentliga sektorn. När kommuner och landsting ”pressade ut luften” ur organisationen fick många kvinnor söka stöd från de offentliga systemen, bland dem sjukförsäkringen.

– På liknande sätt har krisen 2008, som ju inte är över, slagit mot den mansdominerade industrin. Industrianställda med ohälsoproblematik har sorterats bort. Medan den offentliga sektorn klarat sig lindrigare undan den här gången.

Fakta

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Under 1960- och 1970-talen var det ingen större skillnad mellan mäns och kvinnors sjukfrånvaro. Men i början av 1980-talet började den växa. Svenska kvinnors sjukfrånvaro var högre än männens oavsett vilket mått som användes. Fortfarande har betydligt fler kvinnor än män sjukpenning (även om männen kommit ifatt när det gäller förtidspension).

Orsakerna är omdiskuterade. Forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering fann i en rapport i våras att skillnaden inte kan förklaras med olikheter i självskattad hälsa eller förändrad arbetsmiljö på den köns­uppdelade arbetsmarknaden. Däremot är barn en faktor som är starkt för­knippad med högre sjukfrånvaro bland kvinnor, men inte bland män.

Därför drog forskarna slutsatsen att det ökade arbetsutbudet bland svenska kvinnor i kombination med föräldraskap är en viktig förklaring.