Potter, individuella löner eller kvoterad föräldraförsäkring? Kvinnor som grupp borde inte tjäna mindre än män. Det håller de flesta med om, men oenigheten är stor om hur lönegapet ska minskas.

Sprickan går inte bara mellan arbetsgivare och fack utan också mellan organisationerna på båda sidor.

LO:s jämställdhetspotter splittrar förbunden. Elva av dem står bakom potterna som ger facket rätt att kräva 100 kronor mer i löneökningar på avtalsområden där snittlönen är under 22 400 kronor. Medan de tre industrifacken GS, Livs och IF Metall har lämnat samordningen för att potternas nivå blev för hög.

Medan facken i stora drag driver potter, heltidskrav och låglönesatsningar slår arbetsgivarna ett slag för individuella löner, ökad lönespridning och konkurrens i den offentliga sektorn. LO-Tidningen har kollat attityderna till olika metoder för att minska lönegapet mellan könen.

LO-Tidningen analyserade de olika metoderna och bad parterna kommentera. Läs och gör din egen betygsättning!

LO:s jämställdhetspotter

+ Förändrar strukturen på arbetsmarknaden genom att lyfta kvinnodominerade och lågavlönade sektorer medan mansdominerade står tillbaka.

– Teoretisk beräkningsmodell som inte alla ställer upp på. Inget säger att kvinnodominerade arbetsgivare kan betala ut högre löner för att andra arbetsgivare ger mindre.

Per Bardh: Det bästa sättet att på lång sikt förändra strukturerna på arbetsmarknaden som i dag säger att där kvinnor arbetar ska lönerna vara lägre.

Lenita Granlund: Vi ser att potterna gett resultat och vill fortsätta med dem. De är ett viktigt instrument i kampen för jämställda löner.

Annika Strandhäll: Ett verktyg som inte är helt dumt. Det sätter fokus på frågan om de strukturella löneskillnaderna och de kvinnodominerade sektorerna tar små steg närmare de mansdominerade.
Christer Ågren: De skapar en hoptryckt lönestruktur som är en direkt samhällsfara då den tränger undan enklare jobb som ofta är steget in i arbetslivet.

Jonas Milton: Det funkar inte alls. Det blir inte mer pengar för kvinnor i offentlig sektor för att männen i industrin håller igen.

Veli-Pekka Säikkälä: Vi har ju sagt nej till dem eller till nivå i alla fall. Vi har många kvinnor som inte skulle få något trots att de tjänar mindre än gränsen, och alla på Kommunals och Handels avtalsområden är inte felavlönade. Som nivån nu blev smetas potten ut på alla och inte bara på de felavlönade kvinnorna.

Allmänna låglönesatsningar

+ Enkel modell för att lyfta de lägst avlönade, vilka oftast är kvinnor.

– Förändrar inte strukturerna på arbetsmarknaden utan lyfter bara de lägsta närmare dem som ligger högre.

Veli-Pekka Säikkälä: Det tror vi är betydligt bättre än jämställdhetspotterna. Låglönesatsningar gynnar alla lågavlönade, både män och kvinnor i alla sektorer.

Per Bardh: En metod som också fungerar, men det går inte tillräckligt snabbt. Vi behöver både låglönesatsningar och särskilda jämställdhetssatsningar.

Lenita Granlund: Vi vill gärna höja ingångslönerna också i våra branscher, det skulle ge högre löner generellt på våra avtalsområden.

Christer Ågren: Mycket negativt. Sverige har redan ett extremt sammanpressat löneläge och behöver definitivt inte trycka ihop det mer.

Jonas Milton: Helt fel. Det behövs ökad lönespridning och inte minskad.

Annika Strandhäll: Det finns många välutbildade kvinnor högre upp som också ligger väldigt lågt i lön och som har dålig löneutveckling. De tjänar inte på låglönesatsningar.

Fler kvinnor i dagens mansdominerade yrken

+ Kvinnoandelen ökar i yrken som ofta har både bättre betalt och bättre arbetsvillkor.

– Svårt att förändra de traditionella värderingarna om manligt och kvinnligt som påverkar val och intressen. Förutsätter att männen också söker sig kvinnodominerade yrken.

Jonas Milton: Det är bra. Att skapa möjlighet för kvinnor att välja andra jobb och andra arbetsgivare är viktigt.

Annika Strandhäll: En viktig del för att göra arbetsmarknaden jämställd, men det kan också få effekten att lönerna sjunker på de områden där kvinnor gör intåg, så har det varit tidigare.

Veli-Pekka Säikkälä: Det är ett bra alternativ för att få en jämnare fördelning på arbetsmarknaden.

Christer Ågren: Det tycker jag är bra, liksom att få fler män i kvinnoyrken.

Per Bardh: En riktigt uråldrig och dålig metod som innebär att kvinnor inte ska få välja yrke efter intresse och förutsättningar. Självklart ska kvinnor kunna stanna på sina jobb och ändå få den lön de förtjänar, annars har vi gett upp idén om att kvinnors arbete ska värderas på samma sätt som mäns.

Lenita Granlund: Kvinnor ska inte behöva skylla sig själva och byta jobb för att få en rättvis lön och bra arbetsvillkor. Samtidigt är det jätteviktigt att vi får en blandad arbetsmarknad och fler män i våra yrken, men då måste vi höja både lön och status i branschen.

Fler kvinnliga chefer

+ Ökar lönespridningen för kvinnor och förbättrar karriärchanserna. Vissa studier visar att kvinnliga chefer också lyfter löneläget för kvinnorna på en arbetsplats.

– Svårt att påverka hur företag tillsätter sina chefer. Kan leda till en hätsk kvoteringsdebatt som i fallet med ledamöterna i bolagsstyrelser.

Christer Ågren: Det tror jag är rätt och där händer det verkligen något. Andelen kvinnor i chefspositioner har fördubblats på bara några år. Av de vd:ar som utnämns i dag är lika stor andel kvinnor som andelen anställda kvinnor i våra medlemsföretag, det vill säga 37 procent.

Per Bardh: En faktor som kan bidra, men på längre sikt. Kvinnliga chefer ser nog lättare att kvinnor ska ha samma möjligheter som män.

Jonas Milton: Inte helt fel, det ger ökad lönespridning, men snart är det inget problem. Kvinnor stormar fram och det är bara en tidsfråga innan det är vanligare med kvinnliga chefer än manliga.

Annika Strandhäll: Det tror jag är jätteviktigt, men då handlar det om de höga ledande positionerna. På mellanchefsnivå finns redan många kvinnor, men i den absoluta toppen är det fortfarande ett underskott.

Veli-Pekka Säikkälä: Det viktigaste är inte chefsfrågan utan att få in kvinnor på högre befattningar generellt. Inom industrin har kvinnor ofta fel utbildningsbakgrund och de går då in på de lägsta befattningarna och stannar där. För oss är det en fråga om att se till så att kvinnor får rätt utbildning så de kan nå högre befattningar.

Individuell lönesättning

+ Studier visar att det har lönat sig för kvinnor i akademikeryrken.

– Beror mycket på varje medarbetares personliga styrka och risken finns att subjektiva bedömningar ökar orättvisorna.

Jonas Milton: En absolut nyckelfråga. Det bästa sättet för kvinnor att få upp sina löner.

Annika Strandhäll: Ett bra verktyg tillsammans med andra. Det är viktigt att skapa ett lönesystem som fungerar och som ger möjlighet till löneutveckling under hela arbetslivet.

Christer Ågren: Saco har gjort undersökningar som visar att det gynnar deras kvinnor. Jag tror att det skulle fungera i många LO-yrken också, om än inte i alla.

Lenita Granlund: Vi har haft individuella löner på avtalet med SKL sedan 1994 och det har inte gett de effekter vi önskat. Vi kan varken säga att löneutvecklingen blivit bättre eller att det blivit mer jämställt.

Per Bardh: Det kan inte helt avfärdas, men är inte lösningen. Det förutsätter att det finns tydliga regler om hur det ska till, och det ställer stora krav på den enskilda individens styrka och position. De flesta i LO-yrken har en större kollektiv styrka och skulle inte gynnas av mer individuella löner.

Veli-Pekka Säikkälä: Det beror på hur det fungerar. Vi har det i stålindustrin och där fungerar det bra, men då har vi också ett system med lika lön för lika arbete. Om individuell lön innebär att chefen godtyckligt bestämmer tror jag snarare att det missgynnar de anställda och även kvinnorna.

Jämnare uppdelning av föräldraledigheten mellan män och kvinnor

+ Det blir inte längre ett risktagande att satsa på kvinnor om männen förväntas vara borta lika länge från jobbet.

– Det är svårt att ändra attityder till föräldraskap. Impopulärt att begränsa familjernas möjligheter att välja själva.

Veli-Pekka Säikkälä: Det är en nyckelfråga. Kvinnor förlorar mycket i löneutveckling när de är hemma med barnen och kommer sedan inte ifatt.

Christer Ågren: Jag tycker att det är en bra utveckling om vi kan få ett mer jämlikt förhållningssätt på alla aspekter som gäller arbete och familjeliv.

Per Bardh: Har viss effekt på lönerna, men större effekt på arbetstiderna. Vi vill få till en gemensam försäkring inom LO så att utfyllnaden av föräldraförsäkringen kostar lika mycket för alla arbetsgivare oavsett kvinnoandel i branschen.

Annika Strandhäll: Det är jättebra. Ett gemensamt ansvarstagande för barn och familj skulle få effekt. Man har sett att kvinnors löner hänger med hyfsat innan de skaffar barn, men att männen sedan drar ifrån rejält.

Jonas Milton: Tror jag inte alls på som metod att få upp kvinnors löner. En klok arbetsgivare håller inte på och straffar dem som är hemma. De förstår att man måste uppträda okej för att få den bästa arbetskraften.

Lenita Granlund: Det är viktigt att ta ut föräldraledighet för både män och kvinnor, men jag tror inte att en jämnare uppdelning minskar de osakliga löneskillnaderna.

Rätt till heltid

+ Ger alla deltidsarbetande kvinnor möjlighet att jobba mer. Ökar även löneläget för kvinnor eftersom det satsas mer på arbetstagare som jobbar heltid, både när det gäller lön och utveckling.

– Svårt att pussla ihop scheman i branscher där deltid är vanligt. Effekten kanske inte blir så stor då många kvinnor väljer deltid frivilligt.

Lenita Granlund: Ett viktigt mål som vi jobbar aktivt för att nå. Det går framåt, om än långsamt. Det är viktigt för lönen men handlar också om annat, som trygghet och livssituation i stort.

Per Bardh: En av flera pusselbitar för att långsiktigt förändra både lönerna och hur man löser sin familjesituation.

Annika Strandhäll: Det är väldigt viktigt. Det hittas på en mängd problem och förklaringar till varför det inte skulle gå i kvinnodominerade branscher, men det fungerar ju utmärkt på arbetsplatser där de flesta är män.

Veli-Pekka Säikkälä: Det är också viktigt. Kvinnor måste få rätt att jobba heltid om de ska komma ifatt.

Christer Ågren: Jag tycker inte att det är svaret på den här frågan. Kvinnor får hitta yrken och arbetsplatser där de kan jobba heltid i stället för att folk ska få heltid på arbetsplatser där det inte behövs.

Jonas Milton: Nej, det är ingen bra väg att gå. Det tror jag inte alls på.