Hemslöjd

Av sitt eget hem i Joshua Tree i Mojaveöknen har den amerikanska konstnären Andrea Zittel (född 1965) skapat konstprojektet A-Z West som en naturlig fortsättning på sitt långvariga intresse för hur vi utformar hus och möbler samt hur de påverkar oss. Som en reaktion på hur lätt vi styrs av designen har hon sedan gjort alltifrån egna möbler, kläder, husvagnar till flytande öar.

Eller som här de silverblänkande ”Wagon Stations” som konstnärer och vänner som bjudits in till boplatsen A-Z West har kunnat övernatta i.

Trots att Andreas Zittels konstnärskap kan verka både disparat och se spretigt ut är det egentligen väldigt konsekvent. För det är inte föremålen i sig själva, till exempel olika möbler, moduler eller klädesplagg, som i första hand är det intressanta för henne utan vad de gör med oss och hur de påverkar oss.  Dessutom ställer hon gärna upp regler för hur de ska produceras och i viss mån användas. Inte bara för sakens skull utan för att därigenom kunna uppnå en frihet som hon menar ligger i olika sorters begränsningar. Som med de praktiska klädesplagg som hon under de två senaste decennierna halvårsvis gjort åt sig själv.

I utställningen på Magasin 3 visas nu hur vardags- och arbetslivet kan eller kanske bör utformas vid A-Z West, det landområde i den kaliforniska öknen som hon bor och arbetar i och som allt i utställningen Lay of My land kretsar kring.

Hela ökenprojektet blir därför till spännande sociologisk forskning, såväl praktisk och väldigt subjektiv.

Som de sju A-Z Wagon Stations som fram tills nyligen fungerat som små kabiner för kollegor och vänner att övernatta i, men som nu fraktats till Stockholm.

Andrea Zittels konst rör till stor del vårt boende, såväl permanent som mer tillfällig, och människans överlevnad. Även om konsten hämtar sin inspiration direkt ur hennes egna levda erfarenheter och vardagsbehov så blir den aldrig självbiografisk. För det vi kan se är bara de yttre omständigheterna och regler och den frihet som hon skapat åt sig själv. Andrea Zittels privatliv är konsekvent undanglidande för oss. Samtidigt ger det henne en konstärlig frihet och uppriktighet om produktionsvillkoren för konstverken som är verkligt inspirerande.

Thomas Olsson