Moderaterna backar inför årets höstbudget från vallöftet om ett femte jobbskatteavdrag, meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt vid en pressträff i dag.

Han hänvisade till det oroliga ekonomiska läget i världen.

Moderaterna konstaterar att det är stora osäkerheter kring effekterna av krisen, men slår fast att med hänsyn till behovet av säkerhetsmarginaler skjuts jobbskatteavdraget, höjd brytpunkt för statlig skatt och sänkt skatt för pensionärer fram och kommer att genomföras senare under mandatperioden.

Kostnaden för jobbskatteavdraget bedöms till 12 miljarder kronor, höjd brytpunkt 3 miljarder och sänkt skatt för pensionärer 2,3 miljarder kronor.

Problem i det europeiska banksystemet skulle påverka Sveriges ekonomi, sade Anders Borg.

– Det måste vi ha säkerhetsmarginaler för, sade han.

Han betonade ändå att han anser att Sverige står väl rustat för att behålla stabiliteten.

Den pressade kronan stärktes något, medan både korta och långa marknadsräntor tog ett kliv uppåt, efter beskedet från statsminister Fredrik Reinfeldt om att det femte jobbskatteavdraget skjuts upp.

– Det finns fortsatt starka skäl att förändra både jobbskatteavdrag och brytpunkt, sade Anders Borg på pressträffen.

Han talade om ”en betydligt stramare budget” i höst än tidigare aviserat.

Finansminister Anders Borg konstaterade vid presskonferensen att de påtänkta skatteförändringarna är dyra reformer.

– Om vi hade genomfört dem hade vi kommit nära balans eller rent av underskott, sade Borg.

Fredrik Reinfeldt underströk att vallöftena delades upp i ”skarpa” förslag, som definitivt skulle komma att genomföras, och reformambitioner som var beroende av den ekonomiska utvecklingen.

– Vi var tydliga med väljarna i vilken ordning vi ville se detta, sade Fredrik Reinfeldt.

Räntelyftet hänger troligen främst samman med att Stefan Ingves trots det kärva läget inte utesluter ytterligare räntehöjningar, enligt Olle Holmgren, analytiker på SEB.

– Det Ingves säger kan ju faktiskt tolkas som att det finns en möjlighet att Riksbanken höjer räntan i september. Det förklarar nog själva ränterörelsen.

Samtidigt fortsätter SEB:s ekonomer, som de flesta kollegor, att dra ned tillväxtprognoserna för Sverige. Tisdagens besked om uppskjutna skatteförändringar från regeringen var delvis väntat, enligt Holmgren. Men det blev kanske oväntat stramt.

TT: Är detta en mer stram finanspolitik än vad ni hade trott det skulle bli?

– Ja, det är det. Vi hade varit på väg att ändra denna del redan före. Men det här talar för att vi får göra en ytterligare prognosförändring.

På kort sikt trycker de uppskjutna skattesänkningarna ned tillväxten, som redan pressas av den dystra utvecklingen utomlands.

– Men vi räknar inte med negativ tillväxt av det här, säger Holmgren.

Han räknar samtidigt med att statens budget hamnar nära noll i överskott 2012, bland annat då det inte ser ut att vara ett bra klimat för att sälja statliga tillgångar som Nordea-aktierna de närmaste åren.

– Det kan slå ganska snabbt i statsfinanserna. Det beror på hur djup den här lågkonjunkturen blir. Noll låter lite lågt för 2012.