Foto: Andrew Medichini

Finansminister Giulio Tremonti och premiärminister Silvio Berlusconi höll presskonferens om krispaketet på fredagen.

Det italienska facket planerar att ta strid mot premiärminister Silvio Berlusconis åtstramningspaket. Den 23 augusti ska den fackliga centralorganisationen CGIL bestämma när den ska gå ut i generalstrejk för att protestera mot neddragningarna.

– Mitt hjärta blöder, sa Silvio Berlusconi då han i slutet av förra veckan presenterade det tuffa åtstramningspaketet på 45,5 miljarder euro.

Sparpaketet har mötts av kritik från fackligt håll.

– Jag kan inte se något annat alternativ än att protestera, säger CGILS generalsekreterare Susanna Camusso till den italienska dagstidningen La Repubblica. 
Hon har deklarerat att facket den 23 augusti kommer att bestämma datum för en generalstrejk.

Susanna Camusso uppmanar också de andra fackliga organisationerna i landet att sluta upp i en strejk.

CGIL anser att paketet drabbar de italienska löntagarna för hårt. Enligt facket kommer de stora åtstramningarna att kväsa tillväxten, vilket gör det ännu svårare att få igång ekonomin igen. CGIL är även kritiskt till förslag som innebär att det ska bli lättare för arbetsgivare att sparka anställda.

Den italienska staten är hårt skuldsatt och enligt den italienska premiärministern är det framförallt Finland, Nederländerna och Tyskland som tvingat landet till att anta det drastiska sparpaketet.

Staten ska skära i utgifter och skatter ska höjas för att den italienska budgeten ska vara i balans 2013.

Från EU-håll välkomnas det italienska utspelet. Herman Van Rompuy, Europeiska rådets ordförande, är positiv och kallar besparingarna för ett viktigt steg för hela eurozonen.

Enligt forskningsinstitutet Centre for Economics and Business Research (CEBR) i London uppgår den italienska statsskulden i dag till 128 procent av landets bruttonationalprodukt. Även om landet inom några år skulle kunna balansera sin statsbudget utan att göra drastiska nedskärningar skulle det inte räcka.

För att minska statsskulden utan att göra nedskärningar skulle det behövas en mycket stark tillväxt, uppger forskningsinstitutet. Under årets första kvartal växte den italienska ekonomin med endast 0,1 procent.

 

Fakta

Skuldkrisens utveckling senaste tiden

Många hoppades att den europeiska skuldoron skulle avta när det andra internationella krispaketet för Grekland presenterades den 21 juli. Så skedde inte. Italien och Spanien har ebb i kassan och i början av augusti fick länderna se sina räntor stiga till rekordnivåer samtidigt som USA brottades med en budgetkris.

Lördagen den 6 augusti sänkte kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors USA:s kreditbetyg. Sänkningen kom efter en lång och bitter politisk strid som slutade med en uppgörelse om att höja USA:s lånetak.

Europeiska centralbanken (ECB) började återigen att köpa italienska statsobligationer den 8 augusti. Tre dagar tidigare hade premiärminister Silvio Berlusconi lovat att Italiens statsbudget ska vara i balans 2013 i stället för 2014, som var det tidigare målet.

ECB har även stödköpt spanska, irländska och portugisiska statspapper den senaste tiden.

Eurozonens räddningsfond EFSF disponerar 440 miljarder euro. Marknadsbedömare beräknar att fonden skulle behöva bli nästan tre gånger så stor för att klara påfrestningar från Italien eller Spanien. Tyskland vill dock inte fylla på fonden med mer pengar.

Den 8 augusti föll börserna i Stockholm, New York och Frankfurt med minst fem procent.

Källa: TT