”Kontroll är avgörande för räddningspersonal”

Han finns på Nationellt kunskapscentrum för våld och traumatisk stress i Oslo och är rådgivare åt de norska hälsomyndigheterna. Just nu är han mycket upptagen med att se till att Norges alla kommuner ska kunna ta hand om dem som drabbats av terrordåden på Utøya och i Oslo.

– För räddningspersonal är det bra att kunna använda sin kunskap i en svår situation. För att klara ett katastrofläge är kontroll centralt, säger han.

Rent allmänt är den bästa hjälp man kan ge sig själv i en kritisk situation att göra en insats. De egna problemen blir mindre om man tar hand om någon som skadats.

Den kontroll Lars Weisæth pratar om kan ta sig tre uttryck:

1. Den verkliga kontrollen handlar om att klara av att släcka branden eller rädda den skadade.

2. Upplevd kontroll skapas genom att fokusera på ett mindre område eller en detalj och skaffa sig kontroll över detta.

3. Kognitiv kontroll som handlar om att exempelvis förstå att man behöver en paus eller se att man blivit överaktiv. Under stress förlorar vi nämligen förmågan att se och förstå oss själva.

– Det är svårt att ta pauser när det finns skadade att ta hand om. Men det gäller att förstå att pausen inte är till för ens egen skull utan för att kunna fortsätta och göra ett bra räddningsarbete.

Lars Weisæth säger att det är bra om räddningspersonal i efterhand kan komma fram till att insatsen var tillräckligt bra och att de gjort så gott de kunnat.

Psykisk belastning och stress kan leda till sjukdomar som posttraumatisk stress och depressioner. Lars Weisæth säger att mekanismerna som kan leda till sjukdom är till för att vi ska lära oss. Sinnet upprepar en händelse för att vi ska klara en liknande situation bättre nästa gång. Blir vi inte sjuka så blir vi starkare.

Efter en terrorattack är det viktigt att inte reagera som terroristen vill – exempelvis att på ett militant sätt ge igen och ta strid.

– Det förklarar vår statsministers dämpade svar. Det är imponerande att förklara sin kärlek till demokrati och öppenhet. Det konsoliderar nationen. Ökar vår motståndskraft och ger de drabbade stöd. Men de drabbade måste samtidigt få visa och lufta sin ilska, säger professor Lars Weisæth.

Han jämför med Norge efter and­ra världskriget. Då skedde nästan inga övergrepp på dem som hade samarbetat med nazisterna. Han anser att det beror på att norrmännen visste att de personerna skulle få sina straff ändå. Det handlar om en tilltro till rättsstaten.

När räddningspersonal avslutat sitt arbete är det betydelsefullt att arbetsgivaren organiserar de­briefing, enligt Lars Weisæth. Det handlar om att med sina arbetskamrater prata igenom räddningsaktionen. Han säger att debriefing är till stor hjälp för dem som har yrkesrelaterade stressproblem. Syftet med debriefingen är att komma tillbaka till den normala verksamheten och göra sig beredd för nästa uppdrag.

– Det kan bli fel om det blir en tuffhetsgrej för någon, som anser att han eller hon inte är svag eller sjuk. Det finns också en risk att man överdriver omsorgen och gör räddningspersonalen till offer, säger Lars Weisæth.