Sänkta lägstalöner ger inte fler unga jobb, enligt en rapport Handels och Hotell- och restaurangfacket presenterade i dag, men deras motparter håller inte med.

– Lägstalönerna blir en av de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen, säger Pontus Sjöstrand, förhandlingschef för Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR).

I många branscher är lägstalönerna mest något som står skrivet i avtalet. De flesta anställda tjänar betydligt mer än så, men så är inte fallet inom handeln och i restaurangbranschen.

Handels och Hotell- och restaurangfacket (HRF) presenterade idag en rapport om lägstalönerna som visar att nästan var femte anställd i detaljhandeln och mer än var tredje som går på hotell- och resturangavtalet tjänar avtalets lägstlön. Bland de yngre anställda är lägstlönen den klart vanligaste lönenivån.

– Just för de här två avtalen har lägstlönen väldigt stor betydelse för hela lönestrukturen i branschen, säger Stefan Carlén, förbundsekonom på Handels, som presenterade rapporten i dag på ett seminarium i Almedalen i Visby.

Rapporten visar också att regeringens sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga inte lett till att fler unga fått jobb i branscherna. Av de anställda i detaljhandeln är 52 procent under 30 år gamla och motsvarande siffra för restaurangbranschen är 62 procent, men andelen unga har inte ökat sedan arbetsgivaravgifterna sänktes och det borde den ha gjort om lönerna var det stora hindret när det gäller att anställa unga, enligt facket.

– Slutsatsen vi drar är att sänkta lägstalöner inte på något sätt skulle öka sysselsättningen för unga, säger Stefan Carlén.

Arbetsgivarna håller dock inte med. Pontus Sjöstrand som är förhandlingschef för SHR sade att restaurangbranschen till stor del består av små företag med låg lönsamhet och att att alla kostnader då är viktiga. Om lägstalönerna sänktes skulle företagen kunna anställa fler.

Lägre ingångslöner ger också möjlighet till större lönespridning, vilket är något arbetsgivarna efterfrågar för att kunna premiera dem som stannar kvar i branschen och utvecklas.

– Med de höga minimilöner som finns blir spannet mellan helt nya i branschen och dem som man vill ge lite extra, väldigt litet, säger Dag Klackenberg, vd för Svensk Handel.

Handels ordförande Lars-Anders Häggström, höll med om att det är ett problem att branschenra till så stor del är genomgångsbranscher, där unga jobbar innan de söker sig vidare till andra jobb. Men han höll inte med om att sänkta löner var lösningen.

HRF:s ordförande Ella Niia konstaterade också att arbetsgivarna redan i dag kan ge duktiga medarbetare hur höga löner de vill, men att de ändå inte betalar mer än lägstlönerna. Hon sade att tre av fyra anställda på restaurangavtalet har löner som ligger mellan avtalets lägsta lägsta lön för unga outbildade och den högsta för dem med sex års erfarenhet. Om arbetsgivarna menar allvar med att de vill att de anställda stannar i branschen och utvecklas behövs andra åtgärder, enligt henne.

– Hotta upp er som arbetsgivare så blir det här bättre, sade hon.

En sak var dock både arbetsgivare överens om när det gäller lägstalönerna. De kommer att bli den viktigaste frågan i den kommande avtalsrörelsen i branscherna.

– Det finns ett oerhört hårt tryck på sänkta lägstalöner, när till och med finansminister Anders Borg ger sig in i diskussionen. Frågan är en del i politiskt spel där man vill skapa en låglönemarknad, men vi kommer att försvara lägstlönerna stenhårt. Det är oerhört viktigt för oss och det samhälle vi vill ha där folk kan leva på sin lön, säger Lars-Anders Häggström, Handels ordförande.