Kravallpolis använde vid tvåtiden natten till fredagen knallskott för att skingra demonstranter framför parlamentet i Aten. Hundratals demonstranter sågs efter explosionen rusa bort från avspärrningarna, men de flesta återvände när det stod klart att tårgas inte hade satts in.

Syntagmatorget i Aten fylldes återigen natten till fredagen. Men stenkastandet, vandaliseringen och de ständiga explosionerna från knallskott från ett dygn tidigare kändes avlägsna.

Stenar och påkar hade ersatts av små laserlampor, vars gröna strålar dansade på väggarna till lyxhotellen och parlamentet, som ligger vid torget.

Mellan husväggarna ekade tal och anföranden ur en stor ljudanläggning mitt i den brokiga proteströrelsens tältstad. Det mesta som sades handlade om hur man med fortsatt fredliga manifestationer skulle visa för omvärlden att det är polisen och påstådda ”infiltratörer” som vid tre tillfällen fått demonstrationerna att spåra ur i kravaller under den snart sex veckor långa ockupationen av torget.

Proteströrelsens försök att stoppa veckans beslut om nya offentliga åtstramningar i Grekland och ett omstritt privatiseringsprogram har inte lyckats. Socialistregeringen med premiärminister Giorgos Papandreou fick med knapp marginal i parlamentet igenom besluten, som gäller besparingar på 28 miljarder och privatiseringar för 50 miljarder euro på fem år.

Besluten banar vägen för mer nödlån från EU och IMF, vilket innebär att det nu återigen finns pengar i kassan till amorteringar, löner och pensioner sommaren ut. Det öppnar troligen även för beslut om ytterligare stödpaket från utländska långivare.

På torget var motståndet mot mer lån massivt och trots veckans bakslag i parlamentet syntes inga tecken på uppgivenhet.

Många TT pratar med räknar med att regeringen kommer att falla ändå, när de misslyckas att genomföra alla utlovade åtgärder och EU och IMF stryper nödlånen.

– De överlever kanske ett par månader, säger Vangelis Koufelis, en 45-årig reklamfilmare som deltar i protesterna.

Han är i första hand besviken på hur andra EU-länder agerat under krisen, särskilt Tysklands regering.

– Det de gör påminner om hur svarta marknaden fungerar i krig. De kan tar hutlöst betalt för den så kallade hjälpen och förvärrar bara hela problemet.

Koufelis tror denna ”girighet” kommer att slå tillbaka.

– De förlorar alla pengarna när regeringen går in i väggen och ställer in betalningarna.

Scenariot bygger på att det blir nyval och ett splittrat parlament, där en krisuppgörelse lägger grunden för en koalitionsregering som måste börja förlita sig på folkligt förankrade åtgärder.

Helen Apostolaki, som arbetar som offentliganställd psykolog, tror också regeringen måste avgå. Hon beskriver det hela som en allt större skuldfälla, som bara kan stoppas med konkurs.

– Nationens fortlevnad står på spel. Kroppen är öppnad och marknaden är nu på väg att börja plocka ut vitala organ. Om det fortsätter förlorar vi allting till utländska makter, säger hon.

Hon förklarar hur hennes dotter och de flesta ambitiösa och unga greker nu söker sig utomlands, vilket kommer urvattna landets konkurrenskraft ytterligare.

– Hon älskar Grekland, men har förlorat tron på landets framtid. Nu är hon på väg att flytta till London, eller USA, säger hon.