Om lönerna ökar för mycket blir arbetslösheten onödigt hög, enligt beräkningar som Konjunkturinstitutet gjort, men de kritiseras från flera håll.
– Det krävs betydligt mer än lägre löneökningstakt om man vill nå en låg arbetslöshet, säger Irma Rosenberg, doktor i nationalekonomi och tidigare förste vice Riksbankschef.

Konjunkturinstitutet (KI) står fast vid sina tidigare beräkningar som säger att arbetslösheten sjunker till 5 procent om lönerna inte ökar med mer än totalt 3,1 procent om året de kommande tre åren. Om löneökningen i stället blir 3,5 procent kommer arbetslösheten att stanna på 6 procent.

Även Riksbanken, som räknar med årliga löneökningar på 3,5 procent i sina prognoser för de kommande åren, manade i dag parterna till återhållsamhet i avtalsrörelsen.

– Om lönerna ökar snabbare än väntat kan det leda till högre inflation, arbetslöshet och ränta, sa den nuvarande förste vice Riksbankschefen Svante Öberg  i sitt anförande på Medlingsinstitutets seminarium om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen.

KI:s beräkningar har tidigare kritiserats hårt från fackligt håll, och även av Industrins ekonomiska råd tidigare i veckan. I dag fick de stöd av den tidigare riksbanksekomonen Irma Rosenberg.

– Det känns väldigt osannolikt att den lilla skillnaden i löneökningstakt på fyra tiondels procent skulle leda till att man får en jämviktsarbetslöshet på 5 procent, sade hon.

Hon tillade att arbetslösheten egentligen inte är så hög som den ser ut eftersom 40 procent av de 7, 9 procent som räknas som arbetslösa i statistiken studerar på heltid. För att få ner arbetslösheten krävs större åtgärder för vissa grupper såsom lågutbildade som har det betydligt svårare än högutbildade att få jobb.

Även Roger Josefsson, chefsekonom på Danske Bank, stämde in i kritiken av KI:s rapport.

– Den är mer en normativ partsinlaga än en förutsättningslös analys av löneutrymmet, sade han.

Han tyckte också att utrymmet för löneökningar borde vara större än de 3,5 procent som Riksbanken räknar med. Både KI och Riksbanken anger totala löneökningar inklusive avtalsenliga ökningar, löneglidning och annat som påverkar lönerna.

– Det avtalsmässiga utrymmet i prognosen ligger då på ungefär 2,5 procent. Jag tycker personligen att det låter knappt, sade han.

Juhana Vartiainen, forskningschef på KI, försvarade dock beräkningarna. Han konstaterade att de flesta ekonomer är överens om att det finns ett samband mellan varaktig arbetslöshet och löneökningar. Om sambandet finns går det att siffersätta, resonerade han.

Även Juhana Vartiainen instämde dock i att många fler faktorer än bara lönerna påverkar arbetslösheten, men han manade ändå arbetsmarknadens parter till eftertanke.

– Tänk på att ni som lönesättare även påverkar jobbchanserna för dem som inte har jobb i dag, sa han.

Avtalsrörelsen drar i gång på allvar efter sommaren. LO ska besluta om innehållet i en gemensam avtalsplattform på sitt representantskapsmöte i augusti. Kort därefter kommer lönekraven att siffersättas.