Vårdföretaget Capio AB har skrivit på ett kollektivavtal om meddelarfrihet och skydd för anställda. Därmed blir man det första privata vårdbolaget att föra in rätten att berätta om brister och fel i ett centralt avtal.

Tidigare har vårdföretaget Attendo sagt att man tillämpar meddelarfrihet, men inte skrivit in det i något avtal. Carema har skrivit in meddelarfrihet i lokala avtal.

– Det är en styrka att fack och arbetsgivare enats om vad som gäller, och bryter arbetsgivaren mot det man kommit överens om i kollektivavtalet blir det tvisteförhandlingar, kanske skadestånd och förhandlingar i Arbetsdomstolen. Alltså precis som när det gäller andra brott mot avtalet, säger Liza di Paolo till Kommunalarbetaren.

Meddelarfrihet regleras i grundlagen och ger anställda rätt att vända sig till medier och författare för att anonymt berätta om fel och brister. En offentlig arbetsgivare får aldrig försöka ta reda på vem som pratat. Inte heller straffa någon om det skulle komma fram. Från och med första januari i år tydliggjordes straffet för den arbetsgivare som tar till allvarliga åtgärder som uppsägning eller avsked, det kan numera leda till ett års fängelse. Men hos privata aktörer finns inte detta skydd, vilket orsakat mycket debatt sedan allt fler offentliga tjänster upphandlas.

Men såväl frihet som skydd mot efterforskning har nu skrivits in i avtalet mellan Capio och Kommunal. Företaget har även skrivit avtal med SKTF, som organiserar kommunala tjänstemän. Undantag gäller dock för företagshemligheter.

– När allt mer av offentlig verksamhet läggs över på företag måste de här reglerna gälla också dem, vården betalas av skattemedel. Kraven har funnits med länge i våra avtalsrörelser, säger Liza di Paolo.