Regeringen lovar särskilda åtgärder för att få fler invandrare i arbete och för att förbättra integrationen.

”Skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan inrikes och utrikes födda uppgick i mars 2011 till drygt 11 procentenheter. Den skillnaden är oacceptabel”, skriver arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, migrationsminister Tobias Billström och integrationsminister Erik Ullenhag i en debattartikel i Sydsvenskan.

Förbättrad undervisning i svenska språket, fortsatta skattelättnader för låg- och normalinkomsttagare samt uppföljning av trygghetssystemens utformning och en aktiv arbetsmarknadspolitik, är några av lösningsförslagen.

”Insatser för rådgivning och mentorskap till stöd för invandrares företagande ska utvecklas, resurser till skolor i utsatta områden för att stimulera resultatförbättringar förstärkas. Utsatta områden ska lyftas och möjligheten med skattelättnader för företag i särskilt utsatta områden, så kallade nystartszoner, ses över”, skriver de tre statsråden.

Regeringens mål är att klyftan i sysselsättning mellan svenskfödda och utlandsfödda ska minska under den nuvarande mandatperioden, berättade de tre ministrarna vid en pressträff i Rosenbad på måndagen. Sysselsättning bland utlandsfödda ska öka, men ministrarna vill inte sätta upp ett specifikt mål.

För att det inte ska bli brist på arbetskraft när fyrtiotalisterna går i pension behöver fler komma in på arbetsmarknaden.

– Vi kommer att behöva varenda kotte. Tittar vi på hur det ser ut med generationsväxlingen kommer alla att behövas, säger Hillevi Engström.

– Vi kan ju hamna i en situation där vi har arbetskraftsbrist samtidigt som vissa inte kommer in på arbetsmarknaden, säger Erik Ullenhag, och nämner elever som går ut med dåliga gymnasiebetyg som en grupp ”man nu måste vända på många stenar för att nå”.

De tre ministrarna pekade även på att skillnaderna i sysselsättning mellan utlandsfödda kvinnor och män behöver minska.

Även vad gäller ekonomiskt bistånd, alltså det som tidigare kallades socialbidrag, är det stor skillnad mellan inrikes och utrikes födda. År 2009 var nästan hälften, 48 procent av mottagarna av socialbidrag, utrikesfödda. 15 procent var flyktinghushåll, medan 33 procent var utrikes födda men inte flyktingar. Av det totala utbetalda beloppet 2009 på drygt 11 miljarder kronor gick 61 procent till utlandsfödda.

Bland inrikes födda vuxna i Sverige fick 2 procent ekonomiskt bistånd under 2009, jämfört med 12 procent av de utrikesfödda, skriver Timbro i sin rapport utifrån Socialstyrelsens statistik.

Erik Ullenhag tycker att regeringen ”borde fundera en vända om man kan ställa tydligare krav” på den som får socialbidrag.

– I dag finns det ingen morot för att jobba för den som har försörjningsstöd. Det är ju kommunernas ansvar och många kommuner jobbar med att ställa vissa krav på motprestationer. Jag tror att vi måste öppna den diskussionen, säger han.

Enligt Hillevi Engström är det inte tänkt att försörjningsstöd ska vara en ersättning man ska få under en längre tid.

– Målet är ju att försörjningsstödet ska vara kortvarigt och samhällets sista skyddsnät. Man måste hjälpa människor att komma ifrån det. Målsättningen måste vara att alla som kan arbeta kan göra det, säger hon.

Den tidigare introduktionsersättningen för nyanlända flyktingar ersattes i vintras av så kallad etableringsersättning. Mottagaren av den har kontakt med Arbetsförmedlingen i stället för med kommunen, och en personlig etableringsplan utformas. Det har enligt Engström inneburit ett steg i rätt riktning.