En strandtomt kostar 90 kronor. Då är det klippor, vita gäss, sköna vågskvalp, hela baletten. Inklusive sol om man har tur.

Vi var där förra helgen, 50 barn och vuxna, fick ett eget vandrarhem och en egen ö, Rögrund. Tänk, sa vi, att sånt här finns, en timme bort från Stockholm. En havstomt för var och en. Okej att det är till låns. Okej att man till båtbiljetten får lägga utgiften för lokaltrafiken till Saltsjöbaden, eller lite mer om man nu inte bor i Stockholm.

Allemansrätten ska utredas av en expertpanel på Naturvårdsverket. En del markägare är nämligen irriterade. Det skräpas ner. Och varför ska företag tjäna storkovan på att utnyttja deras marker till exempel till kommersiell bärplockning?

Naturupplevelsen får tioåringarna på skolresa att glömma att det är en promenad – ordets parhäst tråååkigt är som bortblåst – vi är ute på. En tipspromenad avklaras också raskt. Ett kryss två om sedvänjan allemansrätten, som just innebär att vi alla får promenera omkring där på klipporna, se regnväggen glida förbi – här regnar det inte säger en besökande bofast från ön intill – ta sommarens första dopp.

Utan taggtrådar, förbudsskyltar.

En avgiftsfri naturupplevelse, härligt, tryggt – och självklart. Men sedvänjan står inte skriven i klipporna. I en del av Europas länder, som Nederländerna, är det förbjudet att beträda annans mark, och i länder som Frankrike, Spanien och Grekland är det fritt fram för markägaren att sätta upp förbudsskyltar.

För många är allemansrätten en morot. För att få det här måste vi skärpa oss. Inte skräpa ner eller störa eller förstöra. För andra … I en vik ligger en hög med madrasser och skvalpar. Kanske någon som har uppdaterat båtens inredning och slängt den gamla över bord.

Markägare skyller nedskräpning på allemansrätten, men skjuter snett, säger Nils Hallberg på Naturvårdsverket. Nedskräpning regleras i brottsbalken och miljöbalken, har egentligen inget med allemansrätten att göra.

Och visst är väl ändå den svenska allemansrätten självklar även i framtiden? Inte kan väl en så genomgripande samhällsförändring genomföras i Sverige?

Utredningen av allemansrätten ska ske på bred front, utan att specialintressen ska få styra, säger Nils Hallberg på Naturvårdsverket. Framför allt måste sedvänjan uppdateras mot den tekniska utvecklingen.

Det kan bli frågan om en lagändring om några år, enligt expertpanelen. Några regler motsvarande dem i Nederländerna eller Frankrike lär vi inte få. Men finns det anledning till oro? Andra samhällets självklara tryggheter har visat sig möjliga att ta bort snabbare än många kunnat förutse.