Ny teknik gör jobbet jämställt

– Ny teknik förändrar arbetsorganisationen i handeln. Det leder till arbetsrotation och mer varierade arbetsuppgifter, säger Kristina Johansson, doktorand vid Luleå tekniska universitet, som delar det första stipendiet till Kenth Petterssons minne med två andra forskare.

Ny teknik kan göra handeln mer jämställd. Det är utgångspunkten för de tre Luleåforskarna Lena Abrahamsson, Ylva Fältholm och Kristina Johansson.

I dag fick de ta emot det första stipendiet på 60 000 kronor till Kenth Petterssons minne för sin forskning om självskanning och könsroller i livsmedelsbutiker.

– Det är viktigt att skapa kunskap om detaljhandeln. Det finns inte mycket forskning trots att så många människor jobbar i branschen. Just därför är det jätteroligt vi får priset, säger Kristina Johansson som tog emot priset på Handels kongress.

Kvinnorna sitter i kassan och männen jobbar på golvet med att packa upp varor. Så ser det ut på de flesta arbetsplatser. Kvinnorna jobbar deltid, framför allt på kvällar och helger. Då är det mest kunder.

Männen jobbar heltid eller i varje fall fler timmar. De jobbar oftare dagtid, framför allt om de är chefer eller har något ansvarsområde.

När livsmedelshandeln går över till självskanning och låter kunderna göra kassajobbet själva, går det åt mindre folk för att bemanna kassorna. Kristina Johansson räknar med att personalbehovet minskar med ungefär 30 procent. Det lär bli mer på sikt när kunderna vänjer sig och fler skannar själva.

Det öppnar möjligheter för kvinnorna att göra det som av tradition är manliga arbetsuppgifter, att packa upp varor i butiken.

– Arbetsrotation är positivt. Det skapar ett bättre arbetsklimat. Kassajobbet är monotont och slitsamt. Axlar, rygg och handleder tar stryk, konstaterar Kristina Johansson.

Hon talar av egen erfarenhet. Parallellt med studierna hoppade hon in på en Coop Närabutik i Umeå. Tidvis jobbade hon så mycket att hon slapp ta studielån. På somrarna blev det heltid.

– Då var jag ansvarig för fruktavdelningen. Min egen motivation blev mycket bättre när jag fick ett eget ansvarsområde. Jag var inte lika utbytbar som när jag satt i kassan och jobbade i butiken, berättar hon.

Hittills har hon intervjuat butikscheferna i nio butiker med mellan 20 och 110 anställda i Norr- och Västerbotten. Nu går hon vidare och intervjuar personalen på en stormarknad med 40 anställda i Umeå.

Ny teknik leder till fler förändringar. Datorn kommer att ta över beställningarna av stapelvaror som makaroner och hushållspapper.

Som alltid betyder den nya tekniken att jobb hotas. Internationell forskning visar att självskanning leder till att jobben blir färre.

– Effektivitet och prispress styr tänkandet i handeln. Det innebär press på att hålla nere bemanningen, eftersom personalen är den stora utgiften. Det är viktigt att undersöka och synliggöra effekterna av detta, anser Kristina Johansson.

Men tekniken skapar också möjligheter. I bästa fall blir butiksjobbet mer jämställt. Men ännu vågar forskarna inte dra några slutsatser. Nästa sommar kommer de med en rapport. Den kanske innehåller svaret.

– Det kan också vara så uppdelningen på män och kvinnor blir kvar, trots att arbetsorganisationen ändras. Det kan skapas en uppfattning att männen egentligen bara hjälper till när de sätter sig i kassan i stund, säger hon.

Arbetslivsforskarna har lagt mycket krut på skola, vård och omsorg liksom på industrin. Servicenäringarna har ramlat mellan stolarna.

– Forskning om arbete i handeln har varit eftersatt, och i synnerhet har det saknats forskning ur ett genusperspektiv. Detta projekt kan ge oss ny kunskap om hur villkoren för handelsanställda förändras, kunskap som på sikt kan bidra till ökad jämställdhet, sa Handels ordförande Lars-Anders Häggström, när han överlämnade priset.