Trots rekordmånga lediga jobb växer arbetslösheten bland invandrarungdomar explosionsartat. Mer än var tredje har inget jobb. Många riskerar nu att helt slås ut från arbetsmarknaden.

– Det är tufft. Arbetsgivarna säger att de ska höra av sig, men gör det inte, säger arbetssökande Robin Ivars i södra Stockholm.

Han är en av 19 500 invandrare mellan 19 och 24 år som just nu saknar jobb. Gruppen har på kort tid växt kraftigt. 2008 var ungefär var femte invandrad ungdom utan jobb, i fjol var tredje, enligt statistik som Statistiska centralbyrån tagit fram åt TT. Det senaste året har arbetslösheten bland unga utrikesfödda ökat med mer än tre procent, när den bland svenska ungdomar gått ner med nästan tio.

– Det är en utsatt grupp med bräcklig utbildningsbakgrund som vi ser har väldigt svårt att dra nytta av konjunkturuppgången, säger Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Mer än var femte invandrad ungdom saknar gymnasiekompetens och dubbelt så många fastnar i långvarig arbetslöshet jämfört med de svenska, fyra mot två procent.

– Det är allvarligt. Risken är att de kommer att slås ut från arbetsmarknaden, säger Strannefors.

Priscilla och Lana i södra Stockholm har bott i Sverige sedan de var barn. För drygt ett år sedan blev de uppsagda från ett byggvaruhus och har sedan dess inte lyckats få ett nytt jobb.

– Vi har gått runt, ringt, provat alla tekniker. Men det verkar som att man måste ha kontakter, säger Lana.

De är kritiska till hjälpen som Arbetsförmedlingen erbjudit.

– Man kräver så mycket av den arbetslösa, men inget av arbetsgivaren. Hur ska man kunna få erfarenhet om man aldrig får en chans, säger Priscilla.

Helt klart föredrar arbetsgivarna svenska sökande framför personer med utländska namn, anser de.

– De vill ha någon som har samma intressen. De tror att vi har vår kultur, våra regler.

En ganska stor andel av de arbetslösa invandrarungdomarna är heltidsstuderande eller deltar i olika jobbprogram. Ökningen kan delvis förklaras med att fler kommit till landet, enligt Arbetsförmedlingen. Samtidigt är utbildningsnivån bland dem som invandrar klart sämre än för 20 år sedan. Många upplever sig också diskriminerade på grund av sin bakgrund.

– Sverige har bra ambitioner när det gäller integrationen. Men det blir inte praktik av det. Arbetsgivare måste få vana av att ha folk med annan bakgrund på sin arbetsplats, säger Susanne Urban som forskar om invandrarungdomar och arbetsmarknaden vid Linköpings universitet.

Utvecklingen mot en allt mer splittrad arbetsmarknad är oroväckande, säger integrationsminister Erik Ullenhag (FP). Han betonar att fler måste klara skolan med godkända betyg och tror att lärlingssystemet kan få stor betydelse. Men han vill också se över socialbidragets utformning.

– Där behöver vi fundera på om vi kan ha en tydligare jobblinje, kanske med krav på tydliga motprestationer.

Statsminister Fredrik Reinfeldt säger att det är en prövning både för yngre och för vuxna när man kommer från ett annat land och inte har samma bakgrund rörande utbildning.

– Vi har fortsatta integrationsproblem även om vi börjar förändra detta. Och det är därför vi har ändrat på förutsättningarna för arbetskraftsinvandringen och på asylansökningsprocessen så att man får arbeta. Men det är också avgörande att få bättre kvalitet i den svenska skolan — och att inse att vi har diskrimineringsproblem på den svenska arbetsmarknaden, säger han till TT.