Yrket avgörande för om man skaffar barn

Offentliganställda, lärare och vårdpersonal, liksom personer med högkvalificerade yrken har störst benägenhet att bilda familj och skaffa sitt första barn.

Det visar en studie som doktoranden Sofi Ohlsson gjort på Stockholms universitets sociologiska institution.

– Arbete i den offentliga sektorn förknippas med bra villkor för föräldrar, säger hon.

Att lärare och vårdpersonal skiljer ut sig tror hon dels beror på samma sak; det är relativt tryggt och familjevänligt, men en annan möjlig förklaring kan vara ett intresse för människor och barn som också visar sig i barnafödande.

För den tredje gruppen som skiljer ut sig, de med högkvalificerade yrken, drar Sofi Ohlsson slutsatsen att de är väl etablerade på arbetsmarknaden.

– De har kommit dit de vill, de är redo att skaffa barn. Det kan också handla om att man har flexibla arbetstider och kan flexa eller gå i skift med sin partner.

I stort skiljer inte viljan att skaffa barn mellan könen.

Dock har kvinnor inom kvinnodominerade yrken hög benägenhet att skaffa barn, vilket inte män som jobbar i samma bransch har. Brandmän, poliser och säkerhetspersonal är också ett område som skiljer ut sig. Där har män har hög och kvinnor låg benägenhet att skaffa sitt första barn. Där vore det intressant att titta närmare på arbetsvillkoren, säger Sofie Ohlsson.

En annan kategori där svar borde sökas i arbetsvillkoren är bibliotekarier, arkivarier och museitjänstemän, där benägenheten är låg, trots att kvalificerade arbetsuppgifter.

Studien bygger på registerdata från SCB mellan 1997 och 2007. Totalt inkluderar den uppgifter om 1,5 miljoner män och kvinnor mellan 18 och 49 år, som studerats under den tid då de varit barnlösa och haft en anställning, fram till dess att de får sitt första barn.

Sofi Ohlsson vill nu fortsätta studera vilken betydelse parens sammansättning har, vems yrke som har störst betydelse vid familjebildning till exempel.