Forskningen har inte receptet mot diskriminering

Mycket lite forskning finns kring vad för slags förändringsarbete som krävs av arbetsgivare och arbetstagare för att motverka diskriminering. Det visar en forskningsöversikt från Tema Likabehandling.

– Forskare har känt att de måste distansera sig från praktiken för att inte verka ideologiserande, säger Emilia Johansson på företaget Oxford Research.

På uppdrag av Tema Likabehandling har hon lett arbetet med att sammanställa forskning över de förändringsprocesser som ska leda till ett arbetsliv med likabehandling som norm.

Slutsatsen är att den som vill förändra arbetsplatser inte har mycket till forskning att förlita sig på. Många metoder finns, främst hos konsulter, men få är vetenskapligt prövade. Forskning saknas kring vilka processer som skapar segregering.

Lite fokus har riktats mot hur man gör arbetsplatser tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.

– I stället har man tittat på rehabilitering, hur man får de personerna att likna dem som inte har funktionsnedsättningar, säger Emilia Johansson på ett seminarium arrangerat av Tema Likabehandling under fredagsmorgonen.

Den lilla forskning på praktisk förändring som finns inriktar sig främst mot genus och jämställdhet. Perspektivet intersektionalitet saknas, alltså hur diskriminerande maktordningar samverkar.

Det gäller att analysera vilka olika resultat som varje förändringsarbete kan ge.

– Jämställdhetsarbete kan vara homofobt och rasistiskt, säger Emilia Johansson.

Och ofta genomförs arbete för att främja likabehandling utan att begrepp som makt, underläge, tolkningsföreträde tas in.

– Det är väldigt sällan man får operativa, strukturella, ledarskapsknutna uppdrag, säger en av deltagarna, Edna Eriksson, under en frågestund i slutet av seminariet.

Hon är konsult inom ledar-, idé- och strategiutvckling på företaget Sombrero Kommunikation och sitter även med i regeringens nämnd mot diskriminering.

I stället efterfrågas övningar där arbetstagarna ska bli bättre människor, få mer förståelse för varandra, säger hon.

– Nu har vi ställt oss i fyra hörn och funderat över allt möjligt väldigt länge, säger hon och syftar på en vanlig värderingsövning.

– Miljoner rullar i uppdragen. Inte minst EU pengar, och där krävs kvantitativa redovisningar. Jag skulle bli överlycklig om beställarna ställde andra krav, säger hon.

Vissa forskare har sett det finns en retorisk vilja hos företagare, till skillnad från den viljan som verkligen leder till handling. Ofta uppstår ett glapp.

En annan risk, särskilt i större projekt, är att man fastnar i reflektion och inte tar sig vidare därifrån, enligt rapporten.