Vår, sol, picknick i den grönskande omgivningen – och skräp som lämnas kvar åt andra att plocka upp. En ny lag ska sätta stopp för det i sommar: Då riskerar nedskräpare böter på samma sätt som den som parkerar bilen fel.

Cigaretten, var gör du av den när nikotinet är inhalerat och allt som återstår är en vit stump mellan pekfingret och långfingret?

– Det finns ju inga offentliga askfat i det här landet och ska man slänga i papperskorgar oroar man sig för att det börjar brinna, säger en kollega här på LO-Tidningen.

Ja, återstår då närmaste markyta.

I Sverige är vi vana att ha det rent och snyggt omkring oss. Se på turister, de brukar fascineras av att det är sådan ordning här, säger Torbjörn Jonsson, arbetsmiljöansvarig på Fastighets:

– Men eftersom det är så rent, så är frågan vem som håller rent?

Inte vi vanliga svenskar i alla fall, om man får tro regeringen. Nej, vi har blivit så mycket sämre på att ta ansvar för offentliga platser att vi glatt bär picknickkorgen till parker, festar och har kul, och lämnar kycklingben, plastförpackningar, cigarettfimpar, engångsgrillar, ölburkar, servetter, ja kort sagt allt skräp, precis där vi suttit och obekymrat fortsätter nattens festande någon annanstans.

– Söndag morgon i parker, sär­skilt i tätbebyggda områden, kan det se ut som om kriget varit framme, säger Lennart Bodén, pressekreterare hos miljöminister Andreas Carlgren.

Barn är nog bäst på att inte skräpa ner, riktigt små barn, och äldre kvinnor. Yngre män, gärna rökare, är sämst, säger Joakim Brodahl på stiftelsen Håll Sverige rent.

Under våren har stiftelsen lockat 525 000 personer, från förskolor, skolor, kommuner och företag i 140 av landets kommuner, att frivilligt samla skräp i gula säckar. Syftet är i första hand pedagogiskt; målet är samförstånd om ett gemensamt ansvar för allmänna platser.

– När man är ute och ser sig själv som en del av situationen och en del av lösningen, då är det svårare att skräpa ner, säger Joakim Brodahl.

Själv minns han stiftelsens verksamhet från slutet av 1970-talet, då det ”fanns väldigt mycket pengar” och skräpet var som dagens klimatfråga.

Nu tänker vi stort, men inte smått. Någonstans mellan barndom och ungdom och vuxenhet händer det. En dag lämnar vi skräpet och går.

Därför vill regeringen införa en lag, där polisen inte behöver väcka åtal för lättare nedskräpningsförseelse utan kan utfärda böter – som en parkeringsbot – direkt på plats. Lagen ska gälla från den 1 juli år.

– I princip omfattas fimpar släng­da på marken av detta. Men våra jurister uttrycker det så att en rättspraxis får utvecklas, säger Lennart Bodén.

Tanken är främst att lagen ska verka avskräckande. Kanske måste kommunerna förbättra de ställen där man kan slänga skräp och på vissa håll sätta ut mer ”askkoppsliknande anläggningar”, säger han.

Ett är säkert, det där skräpet vi lämnar försvinner inte. Skräp för skräp plockas upp. Men att rensa från varje fimp blir en dyr historia. Fimpar sköljs ofta ut i vattendrag, där kadmium kryper ut och ställer till det för organismer.

Nedskräpning och nedskräpare är inte den största arbetsmiljöboven för städare, fastighetsskötare och vattensanerare, enligt Torbjörn Jonsson. Men människors attityder kan bli ett psykosocialt arbetsmiljöproblem, när skräp kastas kanske till och med som ren provokation, eller när orealistiska upphandlingar ökat stressen för fastighetsskötare:

– Om du har hundra arbetsuppgifter så kanske du priorite­rar den läckande kranen eller den trasiga elkontakten framför att plocka skräpet, säger Torbjörn Jonsson.

Den nya lagen har inte diskuterats på förbundet, och frågan är om den får så stor effekt, säger han. Och hur polisen prioriterar skräpförbrytarna.

– Våra medlemmar ska i alla fall inte vara några poliser eller hota med polisen, säger han.

Enligt Håll Sverige rent är synen på Sverige som ett rent land hotad. Nu återstår att se om det från och med juli i år kan bli ändring på det.