Europafacket – viktiga årtal
1973
Europeiska fackliga samorganisationen eller Europafacket bildas i Bryssel efter en sammanslagning av Europeiska Fria Fackföreningsfederationen samt EFTA:s fackliga kommitté. Tillsammans organiserar facket 36 miljoner människor i 17 centralorganisationer och 6 federationer. Svenska LO är med från starten.
1976
Europafacket (EFS) har kongress i London. Mål på 35-timmars arbetsvecka sätts upp. Första gemensamma aktionsdagen (day of action) mot arbetslöshet.
1979
Beslut om vilka krav som ska ställas på facken som vill gå med. Facken måste bland annat vara fria, oberoende och demokratiska.
1983
Samarbetet knakar. 41 miljoner medlemmar organiserar de nu 34 fackliga centralorganisationerna som finns i 20 olika länder i Europa. Svårt att hitta samarbetsformer som passar alla.
1984
Europafacket tackar entusiastiskt ja till den franska socialistregeringens inbjudan till samtal om att facket ska bli en samtalspartner i ett ”socialt Europa”.
1985
Jacques Delors blir Europeiska kommissionens ordförande.
EU-vitbok för en fri och rörlig marknad. EU tar fram enhetsakt om hur samarbetet ska gå till.
På EFS kongress i Milano besutar sig facket för att strida för ett ”socialt Europa”.
1988
Stockholm är värd för EFS-kongressen där EU-kommissionens Jacques Delors lovar att tillgodose fackets krav på ett socialt Europa.
1991
Socialt protokoll läggs till Maastrichtfördraget som skrivs under året efter. EU-kommissionen måste i framtiden konsultera arbetsmarknadens parter.
1995
Starka motsättningar inom Europafacket som skrotar den gamla beslutsmodellen med konsensus inför beslut. Efter 1995 är det kvalificerad majoritet som gäller.
1997
Renault stänger en fabrik i franska Vilvorde och mötts av ett kraftigt facklig gensvar, strejker och demonstrationer. Stor gemensam facklig manifestation i Bryssel.
2000
EU bubblar av förslag på hur unionen ska utvecklas. Facket trycker på för att få mer inflytande. I juni deltar 50 000 i en EFS-demonstration i Porto, kravet är full sysselsättning.
2001
Stor demonstration i Bryssel som blir en sorts modell för fackliga manifestationer. Året efter protesterar 100 000 i spanska Barcelona under Europarådets möte.
2003
Mot krig och för sysselsättning var parollen under den 10:e kongressen i Prag där facket även protesterade mot Irakkriget. John Monks från brittiska TUC blir generalsekreterare.
2007
På EFS kongress i spanska Sevilla beslutas det om att bli mer offensiva eftersom många regeringar ifrågasätter den sociala dimensionen. Fler och bättre jobb och färre tillfälliga anställningar är fackets mål.
Lavaldomen faller och LO:s Wanja Lundby-Wedin blir EFS ordförande.
2008
Den ekonomiska krisen bryter ut.
2009
Krisens första våg drabbar industrin. Konkurrens om jobb mellan länder. Fackliga krav på en internationell skatt på finansiella transaktioner. Lissabonfördraget börjar gälla.
2010
Flera demonstrationer mot nedskärningar. I Bryssel samlas 100 000 i en manifestation. Mycket av det fackliga arbetet handlar om krisen. Euron haltar. Krav på sänkta lägsta löner och tajtare EU-regler för hur länderna får sköta sin ekonomi.