Fler och fler får allt lägre andel av sin lön i ersättning när de är sjuka.

Om till exempel nivån på högsta sjukpenning följt inkomstindex hade den i dag varit nästan dubbelt så hög.

Samhällets försäkringsskydd har ändrats från att vara inkomstrelaterat till att mer ha karaktären av ett grundskydd. Det konstaterar Institutet för privatekonomi på Swedbank, som gått igenom hur hushållens inkomster och ersättningar har förändrats under de senaste 40 åren.

– De höga ersättningsnivåerna i arbetslöshets- och socialförsäkringarna från tiden före 1990-talskrisen har inte kommit tillbaka, konstaterar Maria Ahrengart, ekonom på institutet.

Men hon är lite förvånad över att försäkringarna tappat så mycket.

Om man jämför nivån på högsta sjukpenning 1974, då begreppet sjukpenninggrundande inkomst infördes, med dagens nivå ser man tydligt hur inkomstbortfallsprincipen försvagats, menar hon.

– Högsta sjukpenning 1974 skulle motsvara 1 272 kronor i dag om inkomstindex hade följts. Det är nästan dubbelt så högt som dagens belopp på 682 kronor.

Reallönerna har sedan 1971 stigit rejält, med 35 procent för arbetare och 52 procent för tjänstemän.

– Men vissa bidrag har aldrig varit kopplade till vare sig inkomstindex eller prisindex och de har förlorat i värde varje år på grund av inflationen, säger Ahrengart.

Dit hör bland andra bostadsbidrag, underhållsstöd, arbetslöshetsförsäkring och barnbidrag. Underhållsstödet har bara höjts en gång sedan 1994. Högsta dagpenning i a-kassan har i stort sett legat kvar på 680 kronor sedan juli 2002. Det har också införts karensdagar för dem som blir sjuka eller arbetslösa.

Ett undantag från försämringarna är föräldraförsäkringen som successivt blivit mer generös. Antalet dagar med rätt till ersättning har ökat och barnbidraget räcker till mer i dag än för 40 år sedan.